Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Göteborgs stads uppkomst, område och indelning samt utveckling i demografiskt hänseende. Av WERNER GÖRANSSON
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
brott och industrialismens begynnande inträngande i sammanhang med
transportmedlens och över huvud teknikens framsteg. År 1860 uppgick
invånarantalet i Göteborg till 37,043, vilket innebär en årlig tillväxt av
1,096 personer eller i medeltal 4,2 % pr år, eller jämnt dubbelt mot
närmast föregående decennium. Ännu år 1855 ägde emellertid Göteborg icke
mer än 29,457 invånare. Den starka folkökningen synes sålunda vara
koncentrerad till årtiondets senare hälft, vilket även i ekonomiskt hänseende i
stort sett ter sig för staden särdeles gynnsamt. Göteborgs såväl export
som import ökades nämligen i högst betydande grad under västmakternas
krig mot Ryssland, då detta lands hamnar voro blockerade. På grund
härav förblev även Göteborg tämligen oberört av 1857 års för landet i
övrigt nog så svåra handelskris. En annan omständighet, som kanske mer
än något annat bidragit till Göteborgs framåtskridande, inträffar jämväl
under denna tioårsperiod, nämligen anläggandet av järnvägslinjen till
Stockholm. Vid slutet av år 1857 hade denna framskridit till Vårgårda, 1858
till Falköping och var vid 1859 års slut fullt färdig till Töreboda.
Vid studiet av befolkningsförhållandena under följande årtionden måste
vid jämförelse med tidigare siffror behörig hänsyn tagas till det förut
berörda förhållandet, att Karl Johans församling år 1868 förenades med
Göteborgs stad, samt att Nya Varvet överflyttades till Askims härad och
Ny-Elfsborg lades till Lundby socken.
Befolkningstillväxten under åren 1860—67 utgjorde i årligt medeltal
4,3 °/o eller något större än under närmast föregående årtionde, och detta
trots att 1861 var ett ganska sjukligt år, och staden år 1866 ånyo
hemsöktes av en rätt svår, ehuru hastigt övergående koleraepidemi. Nyss
antydda gynnsamma utveckling i demografiskt hänseende torde i första hand
få tillskrivas de nya, nu fullständigt öppnade snabba
kommunikationsle-derna, trävaruexportens starka uppsving samt frihandelns fullständiga
genombrott. — År 1865 uppgives Göteborgs folkmängd till 45,541 samt
två år senare, året näst före Majornas införlivning, till 48,217 personer.
Folkräkningen år 1868, vilken — som synes — sammanfaller med året
för Majornas införlivning, och som närmast föranleddes av »behovet av en
noggrant bestämd folkmängd för beräkning av riksdagsmannavalet»,
uppvisar en folkmängdssiffra av 53,448 personer. Den tillökning av 5,231
personer, som staden visar i jämförelse med närmast föregående år, är betyd-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
