Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Göteborgs stads uppkomst, område och indelning samt utveckling i demografiskt hänseende. Av WERNER GÖRANSSON
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sina från Göta älv ankommande master, bräder, blockar m. m.1 Denna
nya stadsdel, Masthugget, erhöll rotenumret ii, medan det nuvarande Haga
(Västra, Östra och Nya Haga) icke erhöllo roteuummer. — Vid vallgravens
utmynning i älven anlades en hamn vid Pusterviken, varest tillkom ett
byggnadskvarter, i dagligt tal ännu kallat Pustervik.
Stadens I2:te rote omfattade ursprungligen all stadens donations jord,
som var belägen utanför det av vallgraven begränsade äldre stadsområdet,
med undantag av de förenämnda förstäderna Masthugget, Västra, Östra
och Nya Haga, men i den mån stadsplanen blivit utsträckt att omfatta
delar av 12:te roten, ha dessa planlagda delar erhållit nya rotenummer
fr. o. m. 131de t. o. m. 2o:de rotarna; dock så, att de inom dessa nya rotar
belägna äldre tomter, lägenheter och landerier fortfarande upptagas såsom
tillhörande I2:te roten och först när och i den mån de av staden avyttras,
erhålla nummer i den rote, vartill de enligt stadsplanen skola höra.
Stadsområdets senare utvidgning. Nuvarande areal
Utanför stadsgränsen lågo i väster och sydväst stora, till den
ursprungliga donations]orden icke hänförliga områden, som tillhörde Älvsborgs slott.
Dessa områden, som benämndes Älvsborgs ladugårds ägor, voro belägna i
Örgryte socken och sträckte sig längs älven till Stigbergsliden och därifrån
i rak linje till skansen Kronan samt vidare söderut förbi Änggårdens
skogvaktareboställe och omfattade alltså större delen av nuvarande
Masthugget, Majorna och Slottsskogen. Västra delen härav (eller området utanför
nuvarande Slottsskogsgatan) utgjordes till stor del av åker, medan det
övriga, som kallades Sundshagen, Änggårds- eller Slottsskogen, upptogs av
berg, ängar och ekskogsbackar. Av en kungl. förordning av år 1624 att
döma, synes Slottsskogen besitta gamla anor som folkpark. I nämnda
förordning heter det nämligen bl. a.: »Såsom av borgerskapet begäres, att
dem må överlåtas med deras hustrur och barn om sommartid förluste sig
uti Engegårds skog, så vill Hans Kongl. Maj:t dem sådant icke förment
hava, allenast de icke där hugga neder skogen och fälla djur eller bruka
någon annan motvillighet»2. — En begynnelse till nuvarande stadsdelen
1 Redan på 1600-talet var handeln med master betydande i Göteborg, och ännu mot slutet
av I7:de århundradet omnämnes ett särskilt gille eller skrå, benämnt masthuggare.
2 Citatet återgivet efter AriN och Hofstedt, Ur Göteborgs historia, Gbg 1913, sid. 69.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
