Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del I - Andra kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GÅSLISA 31
— Förlåt mig dessa botaniska vidlyftigheter;
ungdomen vill visst gärna göra en tur i parken?
Och något trött sjönk han ned i den stol onkel
Bernd redan i tio minuter bjudit honom.
— Park? Josefine skrattade muntert. Det
finnes icke längre någon sådan här. Sedan ett par år
odlas där hallon och smultron och rovor och
brunkål, emedan det ju var skada att de stora gräsmattorna
skulle vara till ingen nytta.
— Och träddungarna och ekskogen har jag
förvandlat till ett stuteri! inföll ryttmäslåren ivrigt. Dit
skall jag föra herrarna för att visa de präktiga fölen,
rent fullblod!
De båda husarerna lyssnade ivrigt och närmade
sig intresserade, men Josefine ropade bedjande:
— Ack, icke ännu, käre greve, nu skola vi först
hämta pastorns, så att de också kunna få se rummen
där uppe!
Onkel Bernd bärkläde sig förlägen, men Giinther
bugade sig artigt.
— Naturligtvis, min nådig fröken. Ni har blott
att befalla!
— Ack, det är förtjusande, kom då! och Josefine
vände sig ivrig mot trädgårdsgrinden. \/rarför dröjer ni?
— Förlåt, min nådiga, jag trodde ni skulle hämta
hatt och handskar först —
— Handskar! Hatt! här i byn! Josefine riktigt
skakade av skratt och kastade tillbaka de blonda
hårflätorna. Jag har i hela mitt liv aldrig haft handskar
utom då jag konfirmerades och då vi någon gång fara
till marknaden i staden! Och nu fort till pastorns!
Kom nu fort! Ni behöver icke heller någon hatt.
Med några steg var Gunther vid hennes sida,
Hat-tenheim följde långsammare efter.
— Men, fröken Josefine, är ni då alldeles icke
rädd om er förtjusande hy? frågade Lehrbach och fäste
sina mörka ögon på den unga damen.
— Hy? Josefine såg frågande upp, liksom måste
hon tänka efter vad detta ord betydde; sedan fortfor
hon hastigt: Ack, ni menar, om jag icke är rädd för
fräknar? Nej, det är jag icke, fast jag icke finner dem
vackra. Pastorns Greta har en hel sadel på sin näsa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
