Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - X. Aspromonte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
x.
Aspromonte
Det nya konungariket Italiens regering var ense
med Cavour om omöjligheten att nu eröfra dessa Italiens
båda stora städer, Rom och Venedig; ty Rom kunde ej
anfallas, så länge Frankrike höll det besatt, och tiden
var ännu ej kommen för ett nytt krig med Österrike.
Konungens trontal vid det första parlamentets öppnande,
den 18 februari, innehöll också det svaret på Garibaldis
förut omnämnda proklamation ’om krig till våren’, »att
det är lika nödigt att i rätt tid vänta, som i rätt tid våga;
ty ingen har rätt att sätta en nations lif och öde på spel».
Garibaldi, som tydligt insåg, hvem det var, som
dikterat konungens tal, kände nu sin harm öfver Nizzas
förlust vakna med fördubblad styrka.
Härtill kom vidare ny grämelse öfver att konungen
åny bröt sitt åt honom gifna löfte; krigsministern Fanti
beröfvade nämligen trots konungens skriftliga garanti
alla de officerare af den reguliära arméen, som deltagit i
Garibaldis befrielsekrig, deras militära grad och lät
arrestera dem. Emot detta tilltag afgaf nu Garibaldi en
kraftig och utan tvifvel fullt berättigad protest, och när
denna ej hjälpte, vädjade han genom pressen i Turin till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
