- Project Runeberg -  De gamles sagor : berättande för ungdom /
118

(1855) [MARC] Author: Wilhelm Bäckman With: Christian Staaf, Mårten Eskil Winge
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

118
öde koja, der gubben så plötsligt återfått synförmågan. Men Thor¬
gils och hans son anade huru med saken hängde samman och fruk¬
tade för följden af en blifvande ransakning i kojan. De skyndade
derföre lönligen dit, togo kungaliket och gömde det långt afsides i
en hage. Likväl ansågo de det ej en gång här i säkerhet, ty de
fruktade allt af bönderna, som förklarat, att derest de funno kung
Olofs döda kropp, skulle de antingen bränna eller dränka den. Nu
hade Thorgils och hans son sett en låga liksom af ett brinnande ljus
öfver konungens lik, då de på valplatsen uppsökte det, och samma
låga brann öfver liket, hvar de höllo det doldt. De fruktade, att den¬
na ljusfamma skulle leda bönderna på spåren. Fördenskull gjorde de
två likkistor samt lade konungen i den ena, men sten och halm i den
andra. Derefter satte de begge kistorna på en farkost, som roddes
af pålitliga män; men konungens kista ställde de i hemlighet ned i
kölrummet, medan de ställde den andra ofvan däck. Sjöresan gick
lyckligt. En, afton i mörkningen anlände de till Nidaros. Här skic¬
kade de bud på biskop Sigurd, sägande, att de voro komne med
kung Olofs lik. Biskopen anhöll att utfå det och då gåfvo de ho¬
nom kistan, som stod på däck. Denna togo nu biskopens män och
utan att ana listen och öppna kistan rodde de straxt samma natt der¬
med ut pa fjärden och sänkte den i böljorna. Men med den andra
och rätta likkistan begåfvo sig Thorgils och hans följeslagare ofvan
Nidaros uppför ån, der de begrofvo liket i en sandbacke, tätt förbi
hvilken Nidaros flyter. Sedan återvände de till Stiklarstad.
Ett år förgick, men under tiden inträffade mycket, som satte kung
Olofs helighet allt mer och mer i rop. Många, som varit stadde i:
nöd, hade genom åkallan till kung Olof blifvit hulpne. Slutligen bör¬
jade man öppet lasta de män, som mest eggat till fiendtligheter emot
konungen; i synnerhet gällde missnöjet biskop Sigurd, hvilken också
derföre fann sitt bästa råd, att fara till konung Knut, för Hvars guld
han svikit sin rättmätige herre. I Sigurds ställe önskade man biskop
Grimkell, som beständigt varit konung Olof tillgifven. Denne gjorde
sig äfven oförtöfvadt resfärdig ifrån Upplanden och välkomnades med ‘
jubel i Trondhjem. Efter: samråd med Einar Thambaskjelfver, som +
hade största väldet i staden, skickade nu biskop Grimkell bud pa
Thorgils och hans son, hvilka icke underlato att s4 fort som möjligt
be AMSG !
RN Rank Pt 3
aN Haka iit HN

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:45:38 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gamlesagor/0138.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free