- Project Runeberg -  De fyra ryttarna /
525

(1932) [MARC] Author: Vicente Blasco Ibáñez
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 15. Likfält

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tillfälligheternas verk, allt som lärdes var ett lögnaktigt
försök till tröst för att människan skulle kunna uthärda
livet utan skräck och förtvivlan.

Det tycktes honom, som om de fyra apokalyptiska
ryttarnas galopp genljöd, och tillintetgjorde
mänskligheten. Han såg den brutala, grova figuren med
krigssvärdet, den avskyvärda, leende bågskytten med pestpilen,
den flintskallige girigbuken med hungerns vågskål och
det galopperande benranglet med sin lie. Han igenkände
i dem de enda förtrogna och grymma gudomar, som
låta människorna känna sin närvaro. Allting annat var
en dröm. Dessa fyra ryttare var det enda verkliga.

Plötsligt trodde han sig till följd av en hemlighetsfull
själslig överföring kunna gissa, vad det klagande
huvudet därnere vid hans fötter tänkte.

Genom den egna olyckan kunde modern föreställa
sig de andras olyckor. Även hon såg mot horisonten.
Hon föreställde sig bakom den fientliga linjen ett
sorgetåg likt hennes egen familjs. Hon såg Elena med sina
döttrar vandra mellan gravarna sökande en älskad man
och knäböjande framför ett kors. Ack! Denna smärtsamma,
upprättelse kunde denna icke helt och hållit
erfara. För henne på andra sidan var det icke möjligt
att uppsöka den andres grav. Och om hon också en
gång skulle komma över, skulle hon icke finna den. Den
älskade kroppen var för alltid försvunnen bland de
namnlösa, vilkas gravar kort förut hade erinrat henne
om kusin Otto.

"Herre, varför hava vi kommit till detta land? Varför
stannade vi icke därborta, där vi äro födda?"

Då Desnoyers gissade hennes tankar, såg han för sig

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:36:04 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fyrarytt/0561.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free