Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 7. Nytt liv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
spänstig och lätt. Hon satte med manlig säkerhet, lugnt
och taktfast fötterna på marken. Om en av hans smekningar
påminde henne om att hon var kvinna, sade hon alltid:
"En sådan lycka, att du är utlänning. Så lugnt att
veta dig fjärran från kriget."
Hon ville gärna gå ut i kriget, men samtidigt
betraktade hon det som en lycka att veta sin älskade fri
från alla militära plikter. Denna brist på logik förargade
Julius och han upptog den som en förolämpning.
"Det förekommer mig nästan", tänkte han, "som
om hon beskyddade mig. Hon är den starke mannen,
som gläder sig över att veta sin svage kamrat i
säkerhet. Vilket märkvärdigt förhållande!"
Då Margarete åter visade sig i ateljén, var hon
lyckligtvis densamma som förr och kom honom genast att
glömma sina farhågor. Hon förde med sig den
semesterglädje, som elever eller anställda känna då de äro
lediga. Nu, då hon hade förpliktelser, hade hon lärt
sig uppskatta tidens värde.
"Idag hava vi inga lektioner," ropade hon redan i
dörren. Hon kastade sin hatt på divanen, tog några
danssteg och undflydde med barnsligt övermod sin
älskares armar.
Efter några minuter var hon åter allvarlig, så allvarlig,
som hon nu efter krigets utbrott ofta var. Hon talade
om sin mor, som alltid var sorgsen till sinnes, men
bemödade sig om att dölja sina bekymmer och endast
levde i förhoppningen på brev från sonen. Hon talade
om kriget, och förklarade truppernas sista rörelser lika
optimistiskt som de officiella organen. Hon beskrev
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
