Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. I botgörarekapellets trädgård
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
eftermiddagstimmar. Till gestalt och färg var hon lik en dyrbar docka,
hon hade ingen större äregirighet än att med personlig,
elegans visa sig i modisternas allra senaste creationer.
Men i själva verket var hon ändå underkastad samma
lidande och fröjder som andra kvinnor, då hon,själv
skapade sitt själsliv. Hennes nya livs kärna, som hon
dolde under sitt tidigare livs frivolitet, var Desnoyers.
Just då hon smickrade sig med att hava omskapat sitt
liv, då hon trodde sig hava lyckats förbinda världslig
elegans med en intim, sluten kärleks fröjder, just då
hade en förkrossande katastrof förstört hennes stilla
lycka: hennes mans mellankomst vilken möjlighet hon
icke alls tagit i betraktande. Hon, som var van att anse
sig själv som världens medelpunkt och inbillade sig, att
alla händelser måste rikta sig efter hennes önskningar
och smak, hade vid denna grymma överraskning känt
mera förvåning än bekymmer.
"Hur tycker du, att jag ser ut? frågade Margarete,"
jag måste säga dig, att modet har ändrat sig mycket.
Den långa, snäva kjolens tid är förbi, den bäres nu
kortare och vidare."
Desnoyers intresserade sig livligt för hennes klädsel
och berömde inte bara Margaretes skönhet utan även
hennes moderna uppenbarelse.
"Har du tänkt mycket på mig? Har du inte någon
gång varit mig otrogen? Inte en enda gång? Säg mig
sanningen. Du vet ju, att jag genast märker, om du
ljuger."
"Jag har alltid tänkt på dig", sade han och lade
handen på hjärtat, som hade han att avlägga ed inför
en domare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
