Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 12 -r
»önskar frun, att jag skall elda på det viset?»
»Ja, Amanda, jag önskar, att vi hädanefter alltid
elda på det viset.»
»Som frun vill», svarade Amanda med största
likgiltighet, och så var den saken slut — för kvällen.
Då vi följande morgon kommo ned för att äta
frukost, funno vi bordet trefligt dukadt som vanligt,
men ingen mat syntes till. Vi väntade: tio minuter
förflöto — en kvart — tjugu minuter. Då ringde
Ethelbertha på klockan, och Amanda visade sig i
dörren, lugn och vördnadsfull som alltid.
»Vet inte Amanda, att vi bruka äta frukost half
nio?»
»Jo, det vet jag visst, frun.»
»Vet Amanda, att klockan nu snart är nio?»
»Ja, frun.»
»ür frukosten färdig då?»
»Nej, frun.»
»Nå, kommer den att någonsin bli färdig?»
»Ja, vet frun», svarade Amanda helt uppriktigt,
»för att säga sanningen så tror jag, att den aldrig
blir färdig.»
»Hvad vill det säga? Kan inte Amanda få eld i
spisen?»
»Jo bevars, nog kan jag få eld alltid.»
»Nå, hvarför kan inte Amanda då laga frukosten?»
»Därför att innan jag hinner vända ryggen till,
så slocknar elden.»
Amanda inlät sig aldrig på några förklaringar.
Hon besvarade de frågor, som ställdes till henne, och
därmed punkt. En gång, innan jag lärde mig förstå
denna hennes egendomlighet, ropade jag på henne ocli
frågade, om hon visste hvad klockan var. »Ja», svarade
hon och försvann sedan ned i köket. Då en half minut
förflutit, ropade jag återigen på henne. »Amanda»,
sade jag i förebrående ton, »för tio minuter sedan bad
jag ju att få veta hvad klockan var.»
»Ack, gjorde herrn det?» svarade hon helt ogene-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
