Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Revolution och kontrarevolution
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Revolution och kontrarevolution.
Förhållandena vid högskolorna hade småningom
blifvit olidliga. Stängningar af universitet förekommo
allt som oftast, genom förordningen af 1884 hade
universiteten beröfvats sin autonomi, rektorer och
professorer valdes icke mera af professorskollegiet
utan utnämndes af regeringen, polisuppsikt öfver
studenterna infördes, hvarigenom lärarna förlorade
allt moraliskt inflytande på eleverna, hvilkas öde låg
helt och hållet i händerna på polistjänstemän, s. k.
inspektorer. Den sedermera mördade
undervisningsministern Bogoljepoff förstärkte polisinspektionen
ytterligare och införde de under namn af
»provisoriska åtgärder» kända föreskrifterna, i följd af hvilka
bland annat studenter kunde instickas i
straffbataljonerna. År 1899 utbröt en allmän strejk i de ryska
högskolorna i följd af polisens i Petersburg oerhörda
brutalitet, som väckte ett pinsamt uppseende i hela
Europa. Utan någon giltig anledning öfverföll den
med piskor studenterna, då de efter universitetets
årsfest den 8 februari lämnade auditorierna. År 1901
utbröt åter strejk i flera högskolor, i följd af att från
Kiews universitet 150 studenter för deltagande i
otillåten sammankomst skickats till straffbataljoner.
Följande år medgåfvos visserligen några lättnader af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
