Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 8. Syftemålet med Guds straffdomar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
deras ögon förmörkade, att de icke må se, och böj
deras rygg alltid’ (v. 8— 10).» Paulus säger ock i
1 Tess. 2: 16, att vreden har kommit öfver dem till
ett slut.
Det tyckes väl, som om ingen frälsning skulle
finnas för människor, som träffas af sådana för-
skräckliga domar. Men i v. 25 omtalar han en hem-
lighet, att förhärdelse har endels träffat Israel, till
dess hedningarnas fullhet har ingått. Och hvad
skall då hända? Jo, att hela Israel skall varda frälst.
Icke allenast kvarlefvan — den blef frälst i denna
tiden — utan hela Israel, alltså äfven det stora flertalet,
som suckat under förhärdelsens dom, skall blifva
frälst. O, underbara hemlighet, som aposteln har
att uppenbara för de hedningkristna i Rom!
Frågar man nu, huru det är möjligt, att detta för-
härdade Israel kan blifva frälst, så svarar aposteln:
»Ty Guds nådegåfvor och kallelse äro sådana, att
han icke ångrar dem (v. 29).» Och åter: »Ty Gud
har inneslutit alla under otro, på det att han skulle
förlarm a sig öfver alla (v. 32).» Vid tanken därpå,
huru Herren länkar händelsernas gång, så att allt
måste samverka till realiserandet af hans frälsnings-
planer, utbrister aposteln: »O, hvilket djup af rikedom
och visdom och kunskap hos Gud! H uru outgrund-
liga äro icke hans domar och huru outrannsakliga
hans vägar (v. 33)!» Och i sista versen af kap. 11
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
