Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Krås - Krön - Kvitto
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bet. med lt. krôs o. ndl. kroos n. samt det avledda mht.
gekroese, nht. gekröse, hvilka former förutsätta urgerm. kraus-.
Emellertid identifieras i Söderwalls o. Jessens ordböcker det
nynordiska ordet med det till grund för nsv. kräslig, kräsmagad,
kräsen liggande fsv. kras f. läckerhet, isl. krás f. o. s. v.,
hvilket ord icke kan hava haft urgerm. au. Att antaga
etymologiskt samband med sådan säregen formvariation som
förekommer hos nsv. dåre, fsv. dare, isl. dári (med ā av -awa-?) gent
emot mlt. dôr(e), mht. tôr(e), är man knappt berättigad, då
likhet i grundbetydelse icke är bevisad, endast förmodad. Genus
är dessutom olika. Det torde således vara rådligt att skilja nsv.
krås n. tarmkäx från fsv. kras f. läckerhet ock förklara det förra
som ett nyare lånord från lågtyska.
Krön n., ett nyare ord (icke t. ex. hos Weste 1807 eller
Lindfors 1815), har en sådan konkret betydelse, att det icke
gärna kan förklaras som nybildat till vb. kröna, utan snarare
synes ställa sig mera direkt vid sidan av subst. krona. Också
är ordet förmodligen lånat såsom byggnadskonstterm av ndl.
kruin f. hjässa, topp, krön, av mndl. crûne f. hårkrans kring
kal hjässa, tonsur, även (kal) hjässa: en form av det från lat.
corona krans, krona härstammande germanska subst. som i den
vanliga bet. krona fins i meng. crûne, neng. crown samt isl.
krúna o. fsv. kruna. Att ndl. diftongen ui (uttalad öi) i
svenskan utbytts mot ö, beror väl icke på direkt kontraktion,
såsom i det långt tidigare lånade fröken av mlt. vröiken,
eftersom andra nya lånord hava fått öj, ss. vindböjtel, flöjt, utan
förmodligen på formassociation med vb. kröna.
Kvitto n., ett i svenskan vanligare ord än det synonyma
kvittens, som brukas i andra språk, bildat av samma ursprungl.
romanska stam, är icke, såsom det kunde ligga nära att tro,
bildat med det italienska -o, som fins i åtskilliga affärstermer,
t. ex. banko, konto, porto, saldo, adverben brutto, netto eller det
som ett slags pronomen för ord av alla slag användbara dito el.
äldre ditto o. s. v. I själva värket är kvitto med -o speciellt
svenskt, närmast elliptiskt för kvitto-brev, fsv. quitto bref, jämte
fsv. quitta bref försvenskat av mlt. quite-brêf på det i yngre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
