- Project Runeberg -  Förstudier till en roman /
19

(1896) [MARC] Author: Jerome K. Jerome
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

- 19 —

cigarr, och nu berättade han: »För trettio år sen var
jag en ung man med rätt friskt själf!örtroende och med
önskan att göra mig nyttig för andra. Jag ansåg mig
visserligen icke för ett geni, inte ens för att vara
särdeles lysande begåfvad, men en iakttagelse hade jag
gjort på mig själf, och den iakttagelsen besannade jag
allt mer ju mer jag iakttog mina medbröders görande
och låtande: jag ägde vanligt sundt människoförstånd
i ovanligt hög grad.

»Öfvertygad härom skref jag alltså en liten bok:
’Rådgifvare i alla lefnadsförhållanden’, som jag på eget
förlag gaf ut. Jag ville ej bli rik därigenom; jag hade
blott till syfte att vara andra till nytta.

»Boken väckte inte så mycket uppseende som jag
väntat. Två eller tre hundra exemplar blefvo sålda,
sedan fick den inte någon vidare afsättning.

»Jag kände mig först något besviken, men snart
bedömde jag saken annorlunda: om andra inte ville
ha mina råd, så lände det dem mer än mig till skada.
Så glömde jag bort saken.

»Då jag ungefär ett år senare satt i mitt rum en
morgon, anmälde flickan, att där nere stode en karl,
som nödvändigt ville tala med mig.

»Jag sade henne, att hon skulle skicka upp
honom, ’ och så kom han.

»Det var visserligen endast en enkel man, men
hans ansikte var intelligent och hans uppförande i hög
grad respektfullt. Jag bad honom sätta sig, hvarefter
han tog en stol och satte sig på yttersta kanten.

»’Jag hoppas ni ursäktar min oblyghet’, sade han,
med en ängslig harkling, under det han vred hatten
mellan händerna? ’men jag har kommit mer än hundra
mil ifrån, blott för att fä se er’.

»Jag lät honom förstå att jag kände mig hedrad,
och han fortfor: ’Jag har hört, att ni är den herrn,
som skrifvit boken ’Rådgifvare i alla lefnadslägen".
Jag medgaf detta faktum

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:32:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fter/0019.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free