Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sandels
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Sandels, han satt och smorde sitt krås,
åt friskt, som om ingenting händt.
»Försök, herr pastor! En dåb på gås?
Den äter man excellent.
Det är Dolgoruki, som brådskar igen;
ett glas till hans ära, min vän!»
Men budet talte: »Herr general,
får jag bringa tillbaka ett svar?»
»Jo, säg Fahlander, att bron är smal
och att batterier han har.
Han må hålla ut der en timme, en half. -
Herr pastor, kotlett af kalf?»
Ilbudet for, en sekund förlopp,
och en ryttare syntes igen;
som en blixt han sprängde till trappan opp,
i ett språng var han nere på den;
hans yttre röjde en ung löjtnant,
det var Sandels’ adjutant.
Han skyndade in i salen, han stod
för sin chef med lågande blick.
»Herr general, det har flutit strömmar af blod,
blod kostar hvart ögonblick.
Vår här har mod, men den hade det mer
på en half mil närmare er.»
Sandels, han såg på den komne förströdt:
»Bevars, ni är varm som en ugn.
Ni har säkert ridit er hungrig och trött,
kom, hvila en stund, var lugn!
Man måste tänka på hunger och törst,
se här, genever till först?»
Löjtnanten dröjde. »Vår kamp blir hård,
man forcerar med med framgång bron,
vår förtrupp svigtar i Kauppila gård,
der den trycks af en hel bataljon,
armén är bestört, allt går på sin hals;
hvad order ges, hvad befalls?»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
