Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - M - maître-autel ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
maître-autel — 417 — malade
äkta;
-esse branche huvudgren; ~ clerc förste notarie;
-esse commère riktig skvallerkäring;
-esse couturière yrkesskicklig sömmerska;
-esse femme duktig kvinna; ~ fripon ärkeskälm; ~ homme kärnkarl;
-esse poutre liuvudbjälke; qualité -esse huvudegenskap; jfr ancre
1.
II. m
1. herre, mästare, överman, pl. ~ -s herrskap: trouver son ~ finna sin överman; voiture de ~[s] herrskapsvagn; les ~s herrskapet.
2. spec. docent i ~ de conférences.
3. konst, yrkesterm mästare: coup de ~ mästerprov; imiter les ~s efterbilda mästarna; passer ~ bli mästare; fig. passé ~ en fourberie stor skoj are; cher ~ käre mästare, ärade vän artigt tilltal el. överskrift i brev.
4. förman, förvaltare, uppsyningsman: ~ des Eaux et forêts jägmästare; ~ d’études övervakare av studier el. läxläsning (= ~ répétiteur); ~ de ferme gårdsförvaltare; ~ d‘hôtel hotellvärd, hovmästare; sauce à la ~ d‘hôtel sås med smör och persilja o. d.; ~ grand [ordens] stormästare; jfr grand J, Jf, œuvre I, 1. requête 2.
5. sjö. [flagg]underofficer; ~ d’équipage exercismästare; äv. ~ canonnier (enl. ovan 4) konstapel.
III. f
1. gam. härskarinna, tillbedd kvinna, brud, ’flamma’.
2. älskarinna, mätress.
-e-autel (pl. -s-autels) m högaltare,
-esse f se maître I, 1. 2. ni,
-isable a som kan behärskas,
-ise f
1. mästerskap.
2. lärar|ämbete, -anställning.
3. kapellmästarsyssla vid kyrka; äv. sångskola för korgossar.
4. herravälde: ~ de soi-même självbehärskning.
-iser tr behärska, hålla i styr.
majest||é f
1. höghet, värdighet: allures pleines de ~ vördnadsbjudande sätt.
2. M~ majestät: Sa ~ ( förk. S. M. ) Hans majestät,
-u|eux, -euse a hög, majestätisk.
majeur, -e
I. a
1. i vissa uttr. större, störst, utomordentlig; [ doigt] ~ långfinger; ordres ~s högre andliga värdigheter; partie ~e större delen; sjö. voile ~e stor-, under|segel; jfr force 2; le lac M~ Lago Maggiore.
2. mus. dur: quarte ~e stor kvart; ton (mode) ~ durskala.
3. myndig.
II. m o. f myndig person.
III. m mus. dur [-skala].
IV. f översats (= proposition ~)
majolique f = maiolique,
major m
1. stabsofficer; ~ général generalstabschef.
2. militärläkare; jfr médecin.
3. i utländska arméer major,
-at m fideikommissegendom,
-ation f prisförhöjning,
-dome m hov mästare, -intendent,
-er tr om pris sätta upp, [för]höja,
-ité f
1. myndighet[sålder].
2. röstövervikt, majoritet.
3. större (största) del, flertal.
4. mil. stab.
Majorqu||e f Mallorka. m
-in a från Mal-lorka.
majuscule
I. a om bokstav stor.
II. f stor bokstav, versai,
maki m rävapa, maki,
mal
I. a i några uttr., se an, fièvre 1. gré 1.
II. (pl. ~aux) m
1. ont, ngt elakt: dire du ~ tala illa ( de om); ne pas penser à ~ ej mena [ ngt] illa (ont), äv. inte ana ngt ont.
2. ont, olycka; skada: faire du ~ à qn göra ngn illa, äv. skada ngn; il n’y pas de ~ ingen skada skedd; mettre à ~ fördärva, äv. förföra; où est le ~? el. quel ~ y a -t-il? vad är det för ont i det? lui en prendra det får han sota för; iron. le grand ~ I ingen skada skedd!
3. ont, smärta, sjukdom: ~ de mer sjösjuka; ~ du pays hemlängtan; ~ de tête huvudvärk; j’ai ~ à la fête el. la tête me fait ~ jag har ont i huvudet; F ~ blanc bulnad; F avoir ~ aux cheveux ha kopparslagare; ordspr. chacun sent son ~ var och en vet bäst, var skon klämmer; jfr caduc cœur 9, dent 1. enfant 1. hoAit f, 8.
4. ont, olägenhet, möda: être en ~ de ha stort behov av; avoir du ~ à (pour) + inf. ha svårt för att ( besvär med att) + inf.; se dormer du ~ göra sig besvär; le ~ est que.. olyckan är [den] att..
III. adA)
1. ofta predika-tivt illa [däran]: être ~ dans ses affaires vara på obestånd; F elle n’est pas ~ hon ser inte illa ut; F pas ~ inte illa; être ~ avec qn vara ovän med ngn; se trouver (être) ~ må illa, vara dålig, svimma; se trouver ~ de qc hä obehag ([ få] lida) av [ följderna av] ngt; jfr aise Z, 3. né, pis (2) J, propos S.
2. orätt, otillbörligt, galet; prendre ~ missförstå, ta illa upp; c’est ~ à vous det är orätt av er.
3. F med neg. pas ~ [ganska] mycket, många: pas ~ de gens.
malachite [-fcii] f geol. malakit,
malade f lystnad efter viss mat.
malac||oderme m zo. mjukbagge,
-ologie f läran om blötdjuren,
-optérygien, -ne a o. m zo. mjukfenig [fisk],
malad||e
I. a
1. sjuk: tomber ~ bli sjuk; ~ de la poitrine bröstsjuk; relig. âme ~ syndig själ.
2. om sak dålig, usel: industrie ~ industri som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
