Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - U - uranium ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
uranium — 713 — usuel
uranium, kem. uranium.
uranographie*, beskrifning öfver himlakropparna,
uranographique, a.2 uranografisk.
Uranus, astr. Uranus,
urate, kern. urat, urinsyradt sait.
Urbain, hist. Urban [us].
urbain, ~e*, a. städs-; garde ~e (n) borgargarde.
urbanité*, belefvenliet (fin yttre bildning); être ein d’ou, avoir beaucoup cZ’~ äfv. vara mycket belefvad (städad), vara fint bildad.
Urbin, geogr. Urbino.
urcéolé, ~e*, a. bot. urnformig.
ure, uroxe (vildoxe),
urée*, kem. urinämne.
Uretère, anat. Urinledare från njuren, urèt[h]re,anat. urinrör.
urgence*, brådska,ibl. nödtvång, trängande behof; il y a ~ det brådskar; demander l’ou, la déclaration d’ou begära skyndsam behandling,
urgent, ~e*, a. trängande, brådskande (som ej tål uppskof).
Uri, le canton d’ou kantonen Uri.
Urie, bibl. Uria.
urinaire, a.2 urin-, urinal,läk. uringlas.
urination*, urinering, urine*, urin.
uriner, 1:1,itr. låta sitt vatten, urinera.
urineux, euse*, a. urin-, urinoir, pissoir,
urique, a.2 kem. acide ~ urinsyra.
ume*, urna (vas); bot. mössa (huf) på mossor; »v; cinéraire askurna; l’ou électorale, du scrutin valurnan.
Ursule*, dopn. Ursula,
ursuline*, ursulinernunna.
urticaire*, läk. nässelfeber.
urticant, ~e*, a. brännande som nässlor,
urtication*, läk. gissling, piskning med nässlor (nässlekur),
urticées*, pl. bot. nässelväxter, nässlor,
urus, uroxe (vildoxe).
1. US,pl. bruk, plägsed; les et coutumes* seder och bruk, gammal häfd.
2. us, ändelsen us ; savant en r. pedantisk boklärd.
usable, a.2 slitbar, nötbar.
usage, bruk, sed[vänja], [sed]vana, plägsed; språkbruk; ibl. begagnande; behof; häfd; l’~ [dît monde] äfv. världsvana, lefnadsvett; [droit d’]où nyttjanderätt; d’ou äfv. [sed-] vanlig, bruklig; de (d’un) bon ~ dryg (varaktig); sans ou äfv. onyttig; hors d’ou obruklig, ur bruket, ej mer ell. längre i bruk ; à ’ou des collèges, etc. till skolornas etc. bruk, för skolor; cela ne s’apprend que] par genom vana (öfning); dans les formes* d’ou i vanlig ordning; avoir (être dans) l’~ de bruka (ha för vana); il a encore l’~ de tousses sens h. har ännu sina sinnens fulla bruk. alla sina sinnen i behåll, h. är ännu vid full sans; avoir beaucoup d’ou ha mycken världsvana, väl veta hvad som brukas etc.; c’est [dans] l’~ det är [så] bruket, brukas så; c’est du pays det är [så] bruket i landet, landets sed; c’est son ou d’[agir ainsi det är hs, h. har för sed att; n’être pas du bon ou äfv. ej gärna brukas; c’est d’un bon ~ det tål att slita på; cela n’estoint à mon ou, ne m’est plus d’aucun ou det kan jag ej [vidare] göra ngt bruk af; être ors d’ou, n’être lus d’ou, en ~ äfv. vara obruklig, ej brukas längre, mer; le plus grand ou de cemot est [dans le style soutenu detta ord brukas mest; faire ~ de, mettre en ~ göra bruk af, bruka, nyttja, begagna [sig af]; indiquer’ou qu’on fait de qc påvisa hvad bruk man gör af, hur man brukar, nyttjar ngt; cette étoffe]era beaucoup d’ou äfv. kommer att bli mycket starkt, hållbart, kan man slita på; passer dans l’ou komma i bruk ; om ord : vinna burskap ; perdre’ou deses sens äfv. förlora sansen, besinningen.
usager, jur., en som har rätt till vedfång ell. bet. p. en allmänning.
usance*, vedertaget bruk; handi. uso: trettio dagars sikt.
usante*, a. jur. nyttjande.
usé, ~e*, pp. [ut]sliten &c se följ.
1. user, 1:1,I. itr. ou de bruka, begagna (använda, nyttja), göra bruk af; usez, mais n’abusez pas bruka, men missbruka icke; bruka med måtta; en ou förhålla (bete) sig, gå till väga; en ou bien, mal avec qn bemöta (behandla) ngn väl, illa, uppföra sig väl, illa mot ngn; ~ de précaution* gå försiktigt till väga; en ou sans façon* avec qn äfv. göra processen kort med ngn; mal ~ de afv. missbruka; en usez-vous skall ell. får det vara? en usant d’économie* med sparsamhet etc. II. tr. förbruka (använda); slita, nöta [ut, på]; slipa bort; fig. äfv. förnöta, försvaga (-minska, -slöa, -därfva); utmärgla; ~ ses yeux à force* de lire förstöra sina ögon genom läsning; ~ s. vie [au service de la patrie ägna sitt lif; ~ s. vie, ses forces* afv. slita ut sig. slitas, nötas [ut] &c.
2. user,s. i följ. uttr. être d’un bon ou tåla att slita på, vara dryg; cela devient plus beau] à l’ou sedan det blifvit begagnadt; F cet homme] est bon à l’ou vinner vid närmare bekantskap (är pålitlig).
usine*, [järn- etc.] bruk (-verk); argent d’ou blicksilfver.
usité, ~e*, a. bruklig; très ~ äfv. mycket använd, brukad; cemot est très ~ äfv. brukas mycket.
ustensile, husgerådssak, bohagsting; redskap, don, utensil; ~ de cuisine* kökskärl.
ustion*, vetensk. [för]bränning.
usucapion*, jur. @ häfd.
usuel, ~le*, a. [[teknisk term]] bruklig, [sed]vanlig, öflig; plantes usuelles äfv. matnyttiga växter.
F familjärt. P lägre språk. [[mindre brukligt]] mindre brukligt. [[teknisk term]] teknisk term. [[sjöterm]] sjöterm. [[militärisk term]] militärisk term.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
