Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - sortir ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sortir — 644 — soubreveste
skynda [sig] nt; faire ~ låta (förmå, få att) gå ut &c; släppa ut, köra, skicka, få etc. ut, bort; göra (laga) att ngt kommer &c fram, framträder; framkalla ; faire ~ de ibl. bringa ur, ifrån; fig. faire qn deses gonds göra ngn utom sig [af vrede], topprasande ; faire qn de son mutisme förmå (få) ngn att bryta sin envisa tystnad. — ~ d’affaire*, etc. [lyckas] komma (slippa) ifrån saken; ~ d’apprentissage ha lärt ut; ~ des bornes* du devoir, de la modestie, etc. gå utöfver, öfverskrida (ej hålla sig inom) pliktens, blygsamhetens gränser; le sang lui sortait de la bouche det kom ut blod ur munnen på h.; alors onntendit] ~ de s. bouche ces paroles* äfv. dessa ord komma öfver hs läppar; ~ de cadence*, de mesure* komma ur takten, i otakt; ~ de charge* nedlägga (afgå ifrån) sitt ämbete ; ~ du collège just ha lämnat (slutat) skolan; ~ de s. coque, de l’œuf krypa ur ägget; ~ de l’enfance* lämna barndomen [bakom sig], utträda ur b.; ~ d’une épreuve ha genomgått en pröfning; ~ d’erreur* komma ifrån sina villfarelser; ~ de l’esprit de qn gå ur ngns minne, falla ngn ur minnet; je ne sors pas de mon étonnement jag kan ej komma ifrån min förvåning; ~ de gamme*, du ton falla ur tonen; ~ de bon lieu vara af god härkomst; ~ du lit stiga upp [ur sängen] la rivière est sortie de son lit floden har stigit öfver sina bräddar, flödat öfver; mon habit
sort, sortait des mains* du (dechez le) tailleur min röck kom nyss, just från skräddaren; ~ de maladie* äfv. nyss ha genomgått en sjukdom; cela est sorti de m. mémoire, m’est sorti de la m. det har fallit mig ur minnet, gått ur mitt m. ; ~ du monde, de la vie äfv. gå ur tiden; ~ de nourrice* lämna amman; ~ de la plume de qn flyta ur ngns penna; ~ de la presse komma ur trängseln; ~ de presse* boktr. lämna pressen; komma af trycket; ~ de la question, du sujet, de la matière afvika från, gå utom (ej hålla sig till) ämnet etc. ; ~ des rails hoppa ur spåren ; ~ d’un rêve vakna upp ur en dröm ; ~ de son bon sens mista förståndet; ibl. bära sig hufvudlöst åt; ~ de table* gå, stiga upp (komma) från bordet; les yeux lui sortent de la tête hs ögon stå ut ur hs hufvud, äro utstående, h. har utstående ögon; F hs ögon hålla p. att falla (trilla) ut; cela ne me sort pas de la tête jag kan ej få det ur hufvudet p. mig; le feu lui sort par les yeux hs ögon brinna, ljunga, blixtra; je ne suis pas sorti aujourd’hui äfv. jag har ej varit ute i dag; tout le monde est sorti äfv. alla äro ute; il ne fait que de ~ h. har just nyss gått ut; ne faire qu’entrer et ~ bara komma in p. (stanna inne) ett ögonblick; il sortit la nuit äfv. h. gaf sig ut midt i natten; d’où sors-tu donc [pour ne pas savoir cela] hvar kommer du ifrån [som inte vet det] ? je sors d’en voir, etc. jag har nyss sett sådant (det); je sors d’en prendre F nej, jag tackar, jag har nog däraf! ~ de l’hiver lämna vintern bakom sig, hafva hunnit till vinterns slut. II. tr. F sätta, ställa, flytta, föra, leda, taga, släppa etc. ut; taga (draga etc.) upp, fram [d’un tiroir nr en låda]; gå ut [och promenera, ] med ett. barn; ~ uttaga, lossa ut fartvg; ~ qn d’une affaire [fâcheuse], etc. hjälpa ngn ur en svårighet; ~ une porte deses gonds lyfta af en dörr; on l’a. sorti d’erreur* h. blef tagen ur sin villfarelse. III. s. m., au ~ de vid utgåendet från; vid slutet af; au ~ de l’église* äfv. då jag, h. etc. kom [mer] ur kyrkan; au ~ du lit vid uppstigandet, då h. etc. steg upp: au ~ de l’opéra äfv. då h. etc. kommit från operan; jfr sortir I. 2. sortir. 2:6,tr. jur. erhålla (få).
Sosie, litter. Sosius hos Plautus och Molière,
sosie, en som liknar en annan, @ vålnad.
SOt, ~te,I. a. © dum (förlägen, flat, snopen); ibl. tokig, oäfven; à nute demande, point (pas) de réponse* p. en dum fråga intet svar. II. s. dum människa, narr (nöt); un triplenu, un ~ en trois lettres* en riktig dumbom, ett ärkenöt; F quelque ~ man skall vara en narr för att tala etc. så.
sotie*, ett slags upptågsspel, fars.
sot-l’y-laisse , [[pl. lika]] F prästnäsa på fågel,
sottise*, dumhet; »sottis» (tvetydighet, ngt ekivokt); i sht i pl. ovett, oförskämdhet, otidighet; pl. äfv. dumt prat; dire des ~ à äfv. vara otidig &c på; faire sur nus göra den ena dumheten efter den andra,
sottisier, F samling (äfv. en som säger) dumheter, lättfärdiga visor o. a.
SOU, mynt som numera förekommer blott i dagligt tal och är i värde lika med 5 centimes © öre; pièce* de cent nus femfrancsstycke; deux = 7 öre; une pièce de deux ibl. © en tioöring; cela ne vaut pas deux nus det är inte värdt två styfver; nus de poche* fickpengar; je n’ai] que des gros © bara koppar; un petit s’il vous plaît får jag (ge mig) en slant! je n’ai pas le (un) ~ jag har inte ett öre; n’avoir ni ~ ni maille* icke ha [sa mycket som] ett rundstycke; F cela, vaut cent francs comme un ~ det är värdt sina fulla 100 francs; P F avoir des ~ ha godt om styfrar.
1. Souabe*,geogr. Schwaben.
2. Souabe, s.2 folkn. schwab er, -i ska.
souabe, a.2 schwabisk.
soubassement, ark. grund; fot.
soubresaut, [plötsligt] språng, hopp, skutt, stöt, snedsprång; sprittning, ryckning,
soubrette*, teat. subrett (kammarjungfru); F piga.
soubreveste*, ford., ett slags jacka utan ärmar.
* feminin. 2 maskul. och femin. [[pl. lika]] pl. lika. (3) närmast motsv. ©) omskrifves. [[adv. bildas regelb]] adv. bildas regelb.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
