Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - savoir ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
savoir — 621 — sceau
2. savoir [utan-pJ.],s. insikter, kunskaper, lärdom.
savoir-faire [utan pl.],s. skicklighet, fintlighet, behändighet; avoir du ~ vara fiffig &c; avec le ell. du ~ äfv. om man är behändig &c.
savoir-vivre [utan pl.],s. lefnadsvett, belefvenhet, världsvana, [godt] sätt att föra sig; manuel de ~ ® konsten att skicka sig.
Savoisien, ~ne*, folkn. invånare i Savoyen,
savoisien, ~ne*, a. savojisk.
savon, tvål; ~ noir ell. vert såpa; ~ pour la barbe raktvål; ~ de toilette* [hand]tvål; bulle* de ~ såpbubbla; eau* de ~ såp-, tvålvatten’, pain de ~ tvålkaka; cette tache] s’enira au ~ går bort med tvål, såpa ; F P donner un ~ à qn tvåla till ngn, ge ngn en dufning, snusa upp ngn; F P un fameux ~ en duktig (ordentlig) skrapa.
Savonarole, kyrkoh. Savonarola,
savonnage, intvålning (tvätt); [eau* de] ~ tvål-, såpvatten, -lödder.
savonner, 1:1,tr. tvätta med tvål ell. såpa, intvåla; F P tilltvåla ngn, ge ngn hundsnus, se ~ [kunna, duga att, tåla att] tvättas med tvål ell. såpa.
savonnerie*, tvål-, såpfabrik; såpsjuderi; la S. ford. mattfabrik, numera införlifvad med les Gobelins.
savonnette*, tvålkula; rakborste; fickur med dubbelboett.
savonneux, euse*, a. tvålaktig; terre savonneuse valklera o. d.
savonnier, tvål-, såpfabrikant; bot. såpträd = Sapindus saponaria L.
savourement, [[mindre brukligt]] smakande,
savourer, 1:1,tr. smaka [noga, med välbehag] ; fig. njuta af, riktigt taga smaken på.
savouret, märgben att koka soppa p. o. d.
savoureusement, adv. med [god] smak, med välbehag.
savoureux, euse*, a. © välsmakande, smaklig, saftig.
Savoyard, ~e*, savojard, -ska (vanl. Savoisien); F savoyard sötare, skoborstare, sopare; rå, ohyfsad människa, grobian.
saxatiie, a.2 naturv. klipp-, växande ell. lefvande på klippor.
Saxe*, geogr. Sachsen. Saxe-Cobourg-Gotha*, etc. geogr. Sachsen-Koburg-Gotha, etc.
saxhorn, mässingsinstrument: saxhorn.
1. saxifrage, a.2 läk. stenupplösande.
2. saxifrage*,s. bot. bräcka = saxifraga.
Saxon, ~ne*, folkn. sachsare, -iska.
saxon, ~ne*, a. sachsisk,
saxophone, mässingsinstrument: saxofon,
saynète*, dramatiskt skämt.
sayon, ford., ett slags lifrock för krigare och bönder, shire, sbirr; ibl. spion.
scabellon, ark. postament för bröstbild, ljusstakar,
scabieuse*, s. bot. vadd = Scabiosa L.
scabieux, euse*, a. läk. skabbartad.
scabreux, euse*, a. skroflig, knagglig; kinkig (kvistig); oanständig, slipprig, »skabrös».
Scævola, hist. Scævola.
scalde, fornnordisk skald,
scalène, a. om triangel : oliksidig,
scalpe, skalp (hufvudsvål).
scalpel, kir. dissektionsknif, skalpell.
scalper, 1:1,tr. skalpera.
Scamandre, gam. geogr. le ~SkamandrOS (nuvarande Mendere).
scammonée*, farm. skammonium.
scandale, bibl. förargelse; anstöt, skandal; pierre* de ~ förargelseklippa, stötesten; au grand ~ de till stor förargelse för; l’Êcole* du Scandale Sheridans etc. Skvallersko-lan; être en ~ äfv. vara utskriken, hafva elakt rykte; causer, faire du ~ ställa till, väcka, göra skandal; ibl. bedrifva of o g-, pour éviter le ~ för att undvika en skandal,
scandaleux, euse*, a, . © förargelseväckande, anstötlig, skandalös (skamlig, skamfull).
scandaliser, 1:1,tr. väcka förargelse &c(seföreg). hos, skandalisera,s. ~ de taga anstöt af, förargas öfver,
scander, 1:1,tr. metr. skandera vers.
Scandinave, folkn. skandinav.
Scandinave, a.2 skandinavisk, nordisk; les Alpes m. Dovrefjäll; langues afv. fornnordiska språk.
Scandinavie*, geogr. Skandinavien,
scandium, kem. skandium.
Scanie*, geogr. Skåne.
Scanien, ~ne*, skåning, skånska,
scansion*, metr. versskandering,
scaphandre, dykarapparat, dykardräkt; korktröja för simning.
scaphandrier, dykare.
scapin, fig. intrigör, skojare.
scapulaire, s. m. katolsk, skapularium; a.* anat. skulderblads-,
scarabée, m. zool. tordyfvel, skarabé.
Scaramouche, teat. Scaramuccio (skräflande pultron),
scare, m. zool. papegojfisk = scarus,
scarifiage, agr. uppristning [med skarifikatorn].
scarificateur, kir. koppjärn, lif väck are; agr. grubber (skarifikator).
scarification*, kir. inskärning (ristning) i huden (koppning).
scarifier, 1:1,tr. kir. göra inskärningar i huden (koppa) ; agr. Upprista jorden,
scariole*, s. escarole*.
scarlatine*, s. (a.) läk. [fièvre] ~ scharlakansfeber,
scarole*, s. escarole*. scason ell. scazon, ett slags latinskt versmått,
sceau, sigill, signet; fig. insegel (stämpel, prägel); ~ de réprobation* brännmärke; ~ de Salomon bot. bockblad ; garde des sceaux sigillbevarare (justitieminister) ; mettre le ~ à qc sätta inseglet p. ngt (lägga sista hanF familjärt. P lägre språk. [[mindre brukligt]] mindre, brukligt. [[teknisk term]] teknisk term. [[sjöterm]] sjöterm. [[militärisk term.]] militärisk term.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
