Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - P - péninsulaire ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
péninsulaire — 481 — pentacorde
péninsulaire, a.2 halfö-, hörande till en halfö,
péninsule*, halfö; la Péninsule, la ~ ibérique Pyreneiska halfön,
pénitence*, bot.[och bättring], -färdighet; syndabot,bot.öring, -öfning (penitens); fig. straff äfv. i lekar; les Psaumes de la ~ botpsalmerna; jour de ~ bot[görings]dag; faire ~ göra bot.[och bättring], plikta [de för]; Ag. ha blifvit straffad, lida, sota [de för]; F få mager kost (slita ondt); être, mettre en ~ stå, ställa i skamvrån (straffa) ; pour [votre] en ~ de cela till straff [därför].
pénitencerie*, kat. kyrk. en penitentiaries syssla ell. värdighet.
1. pénitencier,kat. kyrk. penitentiarie.
2. pénitencier, korrektionsinrättning (förbättringsanstalt), tukthus (»spinnhus»).
pénitent, ~e*, I. a. bot.ärdig, ångerfull; som åsyftar straffångars förbättring; colonie straffkoloni; établissement école förbättringsanstalt (-skola). II. s. bot.ärdig syndare, -erska,bot.örare, -erska; i förhållande till biktfadern: skriftebarn.
pénitentiaire, a.2, congrès ~ fängelse-, fångvårdskongress,
pénitentiaux, tielles*, a. pl. bot. ; psaumes ~ botpsalmer; œuvres pénitentielles botöfningar.
pénitentiel, s. kat. kyrk. ritual för botöfningar.
pennage, [rof]fåglars fjäder etc.
penne*, vin g-, stjärtfjäder; herald. hjälmbuske; ~ öfr. nocken af en spri; ~ rémige slagfjäder,
penné, ~e*, a. natm-v. försedd med fjädrar etc.
pennon, [riddare]banér (fana),
pénombre*, halfskugga; ag. -dunkel, -dager,
penon, [[sjöterm]] flöjel [af fjäder och kork],
pensant, ~e*, a. tänkande; bien ~ rättänkande; mal ~ illasinnad; som tänker illa om andra. 1. pensée*, tanke [de på] ; tankeförmåga, -gåfva, -kraft, tänkande; tänkesätt; tankar, mening; sinne; idé [de om]; la ~ de Dieu Guds tanke; tanken p. Gud; profondeur* des äfv. tankedjup, djupsinnighet; détachées strödda tankar; dire s. ~ uttala, säga sin tanke (mening) [de om], säga ut hvad man tänker, menar; lire dans, pénétrer a ~ de qn läsa ngns tankar; bien entrer dansa ~ d’un auteur rätt uppfatta, förstå en författare[s mening]; il n’entre pas dans s. ~ de [vous faire des reproches* h. tanker icke, det ligger fjärran (långt) från hs tanke, det är ej hs tanke att; il a perdua ~ de s. marier h. har uppgifvit tanken p. att gifta sig; il m’est venu à {dans) la ~ det föll mig in, kom för mig, jag kom att tänka p. [de att] ; s. transporter] par la ~ i tankarna, i andanom ; F avoir des noires äfv. grubbla, bli melankolisk; rien n’est plus éloigné de m. ~ ingenting är mera främmande för mina tankar. 2. pensée*,bot. styf morsblomma, pensé; couleur* [de] ~ mörkgredelin färg.
1. penser, 1:1,itr. {tr.) tänka [àpå, de om]; tänka [på], hafva i tankarna, ämna; tro, anse, mena; hålla före; hålla p. (vara nära, på vippen) att; ~ à äfv. betänka, besinna; begrunda; fundera på; komma ihåg; bien ~ äfv. vara rättänkande; ouvrage] bien pensé väl genomtänkt; mal ~ ha oriktiga begrepp ; nw mal de hafva dåliga tankar om. tänka illa om; ~ à mal men. illa,ngt ondt; à uoi pensez-vous de faire cela hvad tänker ni p. som gör det ? je ne pense pas [qu’il vienne jag tror icke; qu’est-ce qui te fait ~ à cela hvad är det som bringar dig på sådana tankar, gifver dig anledning att tänka så? pensez-y tänk, fundera p. saken! ne plus ~ à qc äfv. slå ngt ur hågen ; je n’y ai phis pensé jag tänkte ej p. det, glömde det [alldeles] tu n’y penses pas äfv. du kan ej men. det, det kan ej vara din mening; sans y ~ utan att tänka p. det, omedvetet; rien que d’y ~ vid blotta tanken därpå; dis-moi ce que tu en penses säg mig din mening [därom] ; j’aime à ~ jag vågar tro, hoppas; celaonne à ~ det ger en (tål) att tänka på; je te laisse à ~ s’il a été content du kan tänka, föreställa dig hur glad h. blef ; j’ai pensé mourir jag var nära, höll på att dö, trodde jag skulle dö ; à ce que je pense äfv. efter hvad jag tror, skulle jag tro; quand j’y pense då jag ~ [närmare] tänker p. saken; pendant que j’y pense medan jag kommer ihåg [det].
2. penser,s. m. i poesi: tanke,
penseur, tänkare; libre ~ fritänkare,
pensif, ive*, a. tankfull, fundersam,
pension*, inackordering[safgift, -ställe] ; [hel-] pension (skola); matlag; pension, årligt underhåll, gratial; ~ de retraite* afskeds-pension; être en ~ vara inackorderad; mettre en ~ inackordera; sätta i pension (skola); sätta häst p. utfodring,
pensionnaire, s.2 inackordering (-ad person); helpensionär; pensionär, pensions-, under-hållstagare, gratialist; hist. storpensionär i holländska republiken; être de l’Etat ha pension af staten; prendre des ~s taga emot (ha) inackorderingar ; rougir comme une ~ rodna som en skolflicka, vara blyg som en flicka.
pensionnat, pensionsanstalt, pensionat, [hel-] pension (skola),
pensionner, 1:1,tr. pensionera, betala årligt underhåll åt.
pensum, straffläxa.
Pensylvanie*, geogr. Pennsylvanien, pent. . . , penta..., i sammans. fem-,
pentacorde, m. femsträngig lyra.
F familjärt. P lägre språk. [[mindre brukligt]] mindre brukligt. [[teknisk term]] teknisk term. [[sjöterm]] sjöterm. ~ militärisk term. Schulthess, Fransk-svensk slcolordbok. 31
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
