Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - P - paraphraser ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
paraphraser — 465 — paresse
paraphraser, 1:1,tr. utlägga, göra omskrifningar ; F göra tillägg i, skärf va; öfversätta alltför fritt,
paraphraseur, euse*, F en som skarfvar&cseföreg.
paraphraste, utläggare, -tolkare,
parapluie, paraply,
parasange*, fornpersiskt längdmått,
paraséiène*, astr. vädermåne.
parasite*, s. m. snyltgäst, matsnuggare, -friare, parasit äfv. naturv.; a.2 parasit-; fig. öfverflödig.
parasitisme, parasitlif, -natur.
parasol, kinesisk etc. parasoll; bot. plante* en ~ parasollväxt, umbellat.
paratonnerre, åskledare,
paravent, [afdelnings]skärm mot luftdrag,
parbleu, F interj. minsann! min själ! etc.
parc, park; hage, [får]fålla, inhägnad, djurgård etc.; ~ plats (»torget») p. öfr. batteriet; [[militärisk term]] ~ d’artillerie* artilleripark; ~ aux ell. des projectiles kulgård; des équipages militaires trossvagnsverkstäder; chariot de ~
park-, trossvagn,
parcage, instängande, -ning i fålla &c se parquer.
parcellaire, a. (s.) m. i uttr. [cadastre] ~ grundskattregister,
parcelle*, litet stycke, liten smula, parce que, honj. emedan, därför att.
parchemin, pergament; pergaments-, pärme-bref ; F visage de ~ gult och skrumpet ansikte ; fig. F allonger le ~skrifva vidt och bredt; fier de ses rys andryg.
parcheminerie*, pergamentstillverkning, -fabrik, -handel,
parcheminier, pergamentmakare, -handlare,
parcimonie*, nidskhet &c s. följ.; avoir de la ~ . vara nidsk &c.
parcimonieux, euse*, a. © nidsk, njugg (knusslig).
parcourir, 2:24,tr. genomlöpa, -fara, -gå ärv. fig., -resa, -tåga, -vandra; gå, resa etc. omkring i ell. på; öfverfara; ~ [des yeux] genomögna, -se; taga en hastig öfverblick af, titta [som hastigast] på.
parcours, väg, trade (linie); [[mindre brukligt]] rättighet till mulbete; prime* de ~ milpenningar,
parcouru, ~e*, pp. af parcourir.
1. par-dessus, ofvanpå &c s. under dessus; ~ la tête fig. F öfver nog, öfver öronen.
2. pardessus,s. öfverrock, ytterrock, -plngg. pardi F, pardienne F P ell. pardieu F P, = parbleu.
pardon, förlåtelse, tillgift; aflat; vallfart; [ja, jo ell. nej] förlåt! ursäkta! lettres* de ~ ford. benådningsbref ; je vous demande ~ [jag ber] om förlåtelse [de venir för att jag kommer] ; mille jag ber tusen ggr om f.
pardonnable, a.2 förlåtlig [à qn af, hos ngn] ; pas ~ äfv. oförlåtlig, som ej kan förlåtas,
pardonner, 1:1,tr. förlåta, tillgifva [qc à qn ngn ngt]; ursäkta; benåda; à ibl. skona; je lui pardonne de m’avoir offensé jag förlåter h. att h. har förolämpat mig; vous êtes out pardonné ni äger min fulla förlåtelse, jag förlåter er gärna; par donnez-moi, vous m. pardonnerez s. je vous dis que tillåt mig säga, .ursäkta att jag säger er att; se faire ~ utverka sin förlåtelse,s. ~ förlåta &c sig [själf], hvarandra,
paré, ~e*, pp. (a.) prydd &c s. parer; bal ~ bal i högtidsdräkt, »bal paré»,
parégorique, a.2 (s. m.) [[mindre brukligt]] läk. s. anodin.
pareil, ~le*, I. a. © lik[nande], likadan, lika [àed, en i]; sådan, dylik, slik; samma; que feriez-vous] en ~ cas ell. cas ~ i ett dylikt, i liknande fall? ~s enge, de ~ âge lika i ålder, af lika ell. samma ålder, lika gamla; jamais chose ne s’est vue aldrig har man sett ngt dylikt, sådant, dess make; tous les ansi] à époque vid samma tid; toutes choses ~les under för öfrigt lika omständigheter. II. s. [ge]like, make; sans ~[le*] utan like, makalös, oförliknelig; être an. n’avoir pas son s. [få] söka ell. ej ha sin like; ibl. vara oöfverträfflig [pour i ell. i fråga om] ; il n’a pas son ~ pour äfv. ingen går upp emot honom i; j’ai le ~jag har maken [till det] ; rendre la <yle ge lika godt igen ell. lika för (mot) lika, betala med samma mynt.
pareillement, adv. likaledes, -så, sammaledes,
parélie, m. s. parhélie.
parement, prydnad; [ärm]uppslag; bästa trä i vedknippa; bästa sida p. sten, etc.
parenchyme, anat.,bot. parenkym.
parent, ~e*, släkting, anförvant [de till] ; frände, fränka; rys pl. äfv. föräldrar; ibl. förfäder; grands-rys F far- ell. morföräldrar [och deras syskon]; grands rys förnäma släktingar; ils sont rys äfv. de äro släkt [med hv.]; c’est mon ~ äfv. det är en släkting till mig.
parentage, föråldr. s. följ.
parenté*, släkt-, skyld-, frändskap; släkt,
parentèle*, F [[mindre brukligt]] släkt.
parenthèse*, parentes; en entre inom p.; par~ i parentes sagdt, i förbigående,
parer, 1:1,I. tr. pryda, [ut]smycka äfv. fig. [de med]; göra fin «». vacker, kläda grann, fifEa upp; [[teknisk term]] putsa, likna; ibl. bereda; afverka hästhof; parera, afvända, -värja; fig. äfv. skydda [de, contre mot, för]; ~ klargöra, göra klar, klara upp ; ~ ~ un danger klara ell. gå klar ett grund. II. itr. & hålla sig ell. vara klar; parez à virer klart att; vända! à [un inconvénient, etc. förekomma, -bygga, afvärja; ce cheval] paré ien [sur les hanches* stannar tvärt,s. ~ pryda sig &c; fiffa [upp] sig; lysa, pråla, prunka [de med]; s. ~ de äfv. värja sig för, afvärja &c.
parère, m. köpmans utlåtande ell. mening i handelsfrågor,
paresse*, lättja (lathet); tröghet &c se paresseux; ~ d’esprit, trög-, drönighefc.
F familjärt. P lägre språk. }j\ mindre brukligt. [[teknisk term]] tekuisk term. [[sjöterm]] sjöterm. ~ militärisk term. Schulthess, Fransk-svensk slcolordhoh. 30
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
