Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - M - marron ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
marron — 407 — massette
2. marron,~ne*, a. (s.) [nègre] [négresse*] oune förrymd negerslaf som lupit till skogs; courtier icke officiell [börs]mäklare,
marronnage, rymning s. föreg,
marronner, 1:1,tr. föråldr. frisera,
marronnier, [[sjöterm]] d’Inde* ell. commun häst- ell. oäkta kastanje[träd] = Aesculus Hippocastanum L.
marrube, m. bot. kransborre = Marrubium vulgäre L.
Mars, myt.,astr. Mars; Champ de ~ Marsfält,
mars, mars månad; les ~ vårsådden, -säd[en].
Marseillais, ~e*, marseljare, marseillebo.
Marseillaise*, mus. la ~ Marseljäsen.
marsouin, zool. tumlare (marsvin); suntält, soltält öfver backen; F P slusk, fuling; ~ blanc h vitfisk = Delphinapterus leucas Pall.
marsupial, zool. pungdjur.
martagon, kroll-lilja = Lilium martagon L.
marte*, s. martre*.
marteau, hammare ; ~ [de porte*] portklapp ; ~ de forge* smidesh.; ~ à vapeur* (en. -pilon) ångh. ; ~ à [f rapper] devant ell. à eux mains* slägga; bruit de ~ ärv. hamrande; battre au ~ hamra; F être tre l’enclume* et le ou fig. [få] sitta emellan; F graisser le ou muta portvakten; F il a un [petit] coup de ~ fig. F h. har en skruf lös.
martel, gam. hammare; fig. donner, mettre ~ enête* à qn skaffa ngn myror i hufvudet,
martelage, [[teknisk term]] drifning etc. ; stämpling af utsynade träd till uthuggning.
marteler, 1:5,tr. [[teknisk term]] [ut]hamra, drifva; utstämpla träd f. huggning; fig. [fram]krysta; oroa.
martelet, liten hammare,
marteleur, hammarsmed.
Marthe*, dopn. Marta, Märta,
martial, ~e*, a. krigisk, martialisk; krigs-.
Martin, dopn. Martin, Mårten; F martin bâton »mäster Erik» (käppen); F l’ours ~ Nalle; à la saint-ou till, vid Mårtensmässan,
martinet, [[militärisk term]]. zoo i. grand ~ noir tornsvala. II. ett slags låg ljusstake för vindragare etc.; ljusplåt. III. 0 stångjärns-, stjärt-, knipphammare. IV. i skolan: @ gissel ; eljest »klädespiska». V. an fot pfi gaffel.
martingale*, ridk. språngrem; i spei: fortsatt för-dubbling af insatsen ; ~ klyfvarboms stampstag.
Martinique*, geogr. la ~ Martinique,
martinique, m. ett slags kaffe från Martinique,
martin-pëcheur [pl. -s-s],zool. isfågel, kungsfiskare.
martin-sec [pl. -s-s], en sort vinterpäron,
martre*, zool. mård, -skinn; ~ zibeline* zobel.
martyr, ~e*, s. (a.) martyr, blodsvittne ; fig. äfv. offer [de för] ; être du commun des ~s vara som vanliga dödliga; ~ de la foi trosvittne ; être e ~ deses opinions* v. en martyr för, få lida för sina åsikter,
martyre, m. martyrdöd, -skap; fig pina,
marter, plåga; souffrir le ~lida martyrdöden; Gg. pinas, marteras, lida förfärliga kval etc.; mettre au ~ pina ihjäl.
martyriser, 1:1,tr. låta lida martyrdöden, göra till martyr; fig. martera, pina etc.
martyrologe, m. martyrolog (martyrlista).
marum, bot. = Teucrium marum,
mas, i södra Frankrike: landtställe.
mascarade*, maskering; maskerad,
mascaret, [[sjöterm]] springflod (kallas äfv. barre*).
mascaron, ark., groteskt ansikte som dekoration,
masculin, ~e*, a. (s. m.) manlig, man [s]-; gram. maskulin[um]; ligne ~e manslinie, -sida, svärdssida,
masculinité*, egenskap att vara af mankön,
masque, [ansikts]mask; maskerad person; se mascaron; presenning etc. uppsatt till skydd mot rök, vind etc.; fig. mask, sken ; s. [[mindre brukligt]] otäcka, stygga; en ~ maskerad; sans ~ äfv. omaskerad; sous le ou de la dévotion under andaktens sken ell. mask; arracher, ôter e ou à qn äfv. demaskera ngn,fig. afslöja ngn[s kar akter],
masqué, ~e*, pp. (a.) maskerad &c sefölj.; bal ou maskeradbal; être ~ få (blifva tagen) back.
masquer, 1:1,tr. maskera; fig. äfv. bemantla, förställa, dölja, [undan]skymma; j) backa segei. s. ~ maskera &c sig.
massacrante*, a. i F uttr. être d’une humeur* ~ vara tvär, vresig (trumpen),
massacre, blodbad, nederlag [de bland], massaker &c s. följ. ; le ~ des Innocents Menlösa barns dag; faire un grand ~ de anställa blodbad på, förgöra i massor; fig. F c’est un ou sägs om ngt dyrbart som blifvit skadadt eiier om ngn fuskare; ibl. h. är en fuskare, en klåpare ell. dyl.
massacrer, 1:1,tr. nedgöra, -slakta, -sabla, -hugga, mörda, massakrera; fig. äfv. förstöra, -fuska, illa tilltyga; äfv. rådbråka ett språk,
massacreur, människoslaktare, »blodhund»; F fuskare, klåpare.
massage, läk. massage.
masse*, massa, mängd; klump, klimp; [[militärisk term]] kassa; [[teknisk term]] klubba; slägga; knoster; akademi-staf; tjockände p. büjardkö; föråldr. insats i spei; ~ [d’armes*] stridsklubba; ~ alimentaire fysiol., föda; [[militärisk term]] la ~ individuelle soldatens kassa för underhåll af linne, skodon, borstar etc.; la ou des créanciers konkursmasssan; F c’est une ~ de chair* det är en riktigluns[a]; en ou i massa, klump; ibl. i stort; levée* en ou allmänt uppbåd; ~ d’eau* bot. = 1 massette*.
masselotte*, [[teknisk term]] snäcka p. gevär; gjut-, kanoiuillv. död- (förloradt) hufvud,
massepain, sockerb. marsipan.
1. masser, 1:1,tr. ~ massera, samla i hop. se ~ massera sig, skocka ihop sig, samla sig i massor ell. i en massa.
2. masser, 1:1,tr. iäk. massera.
1. massette*,bot. kafvel-, kasedun.
2. massette*, [[teknisk term]] mindre slägga.
F familjärt. P lägrre språk. [[mindre brukligt]] mindre brukligt. [[teknisk term]] teknisk term. [[sjöterm]] sjöterm. ~ militärisk term.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
