Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - E - ergoté ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ergoté — 257 — escobarderie
ergoté, ~e*, a. om djur: försedd med sporrar; om säd: angripen af mjöldryga.
ergoter, 1:1,itr. F advocera; käbbla (kälta, käxa).
ergoterie*, s. ergotage.
ergoteur, euse*, F en som käbblar &c.
Erié, geogr. le lac ~ Erie-sjön.
ériger, 1:10,tr. [upp]resa, -föra; fig. upphöja; in-, upprätta. s’~ [upp]resas &c; upphöja, -häfva sig [en till], érigne* ell. érine*, tir. elevatorium.
erminette*, [[teknisk term]] tunnb. ~ courbe krumdäxel.
ermitage, eremithydda; -kloster,
ermite, eremit.
Ernest, Ernestine*,dopn. Ernst, Ernestine.
érosion*, frätning, en klippas förfall,
érotique, a.2 erotisk, kärleks- ; s. m. erotiker,
errant, ~e*, a. [kring]vandrande, -irrande, -sväfvande &c s. errer; fleuve aux bouches ses flod med föränderliga mynningar, errata (T), [förteckning på] tryckfel ell. rättelser.
erratique, a.2 läk. ojämn, oregelbunden; geol. blocs s. flyttblock (rullstenar),
erratum, tryckfel som torde rättas,
erre*, gång, fart; aller grand’ belle ~gå fort; fig. F lefva högt; ss. pl. spår af hjort; fig. F aller (marcher) sur(en. suivre) les ss de qn träda i ngns fotspår,
errements, pl. vanligt förfarande (slentrian),
errer, 1:1,itr. irra, ströfva, stryka, vandra, sväfva etc. omkring; gå vilse; fig. fara vilse, misstaga sig, fela; dans la foi vara irrlärig.
erreur*, irrfärd; villfarelse, villolära, villa, misstag, fel [de på, i]; être dans l’s äfv. misstaga sig, taga fel ; induire en ~ vilseleda, föra bakom ljuset; revenir de son ~ erkänna sitt misstag; pardon, madame*, ] il y a ~ de m. part jag har tagit fel.
erroné, ~e*, a. vilsefarande, oriktig, felaktig,
ers, bot. lins.
1. erse, a.2 (s. m.) ersisk[a språket].
2. erse*, ~ ring af tågvirke; länga,
éructation*, läk. uppstötning.
érudit, ~e*, a. (s.) lärd [man, dam],
érudition*, lärdom; d’s lärd.
érugineux, euse*, a. ärgig, ärggrön.
éruptif, ive*, a. läk. utslags-; geol. eruptiv.
éruption*, utbrott, eruption; läk. utslag etc.; ~ des dents* tandsprickning ; couvert d’ss ibl. utslagen p. kroppen,
érysipèle, m. läk. ros.
ès, gam. sammandr. af en les, t. ex. ~ liens i bojor.
Ésaïe, bibl. Esaias. Ésaii,bibl. Es au. escabeau ell. escabeile*, pall.
escache*, [[teknisk term]] ovalt munlag på hästbetsel,
escadre*, [[sjöterm]] eskader, flottilj,
escadrille*, eskader af lätta fartyg,
escadron, [[militärisk term]] skvadron; chef d’s major,
escalade*, [[militärisk term]] storm, -ning &c s. roij. ; aller, monter à l’~, donner l’~ löpa till storms; emporter par ~ taga med storm,
escalader, 1:1,tr. bestiga med stormstegar, storma; p. stegar o. d. klättra upp i, öfver,
escale*, [[sjöterm]] kort uppehåll, angöring af en hamn ; faire ~ à (dans) anlöpa.
escalier, trappa; cage* d’s trapphus,
escalope*, kokk. kalops.
escamotage, taskspelarkonst; behändigt bortsnappande, smusslande &c s. följ.; faire un tour d’s äfv. göra hokus pokus,
escamoter, 1:1,tr. trolla undan, bort; F praktisera bort, smussla undan; F ~ qc à qn lura, narra af ell. från ngn ngt; [[militärisk term]] ~ l’arme* fuska med handgreppen,
escamoteur, taskspelare.
escamper, 1:1,itr. F P schappa, packa sig undan,fl. sin kos.
escampette*, F prendre la poudre d’s taga till fötterna (harvärjan), springa etc. sin kos &c.
escapade*, skälmstycke, streck,
escape*, ark. pelarskaft.
escarbilles*, pl. kolstybb, aska som fallit genom rosten; vider les ~ tömma askan,
escarbot, zool. tordyfvel.
escarboucle*, miner. karbunkel,
escarcelle*, F stor, gammalmodig penningpung.
escargot, [skal]snigel, trädgårds-, vinbergssnäcka; escalier en ~ vindeltrappa,
escarmouche*, [[militärisk term]] skärmytsel, -ling.
escarmoucher, 1:1,itr. [[militärisk term]] skärmytsla; F fig. äfv. ibl. munhuggas,
escarmoucheur, gam. skärmytslare.
escarole*, ett siags salad.
escarpe*, [[militärisk term]] fort. eskarp, grafvens innerbrant.
escarpé, ~e*, pp. (a.) brant, tvär[brant].
escarpement, brant [sluttning],
escarper, 1:1,tr. göra brant, stupande,
escarpin, dans-, fäktsko; F ? jouer de l’~ kila undan etc.
escarpolette*, repgunga; jeu de l’~ äfv. gungning.
escarre*, kir. skorpa p. sår; fig. [[mindre brukligt]] lucka, öppning, bresch.
Escaut, geogr. l’~ Schelde.
escaveçade*, ridk. ryckning p. kapsonlinan.
Eschine, utter. Eskines. Eschyle, utter. Eskylus.
escient, brukas biott i F uttr. à bon ~ med flit, på [fullt] allvar ; à mon s. à son ~ äfv. med vett och vilja; ne dire, ne faire qc qu’à bon s äfv. veta hvad man säger, gör.
esclandre, m. skandal,
esclavage, slafveri ; fig. äfv. träldom,
esclavagiste, 5. (a.) anhängare af slafveriet,
esclave, s.2 slaf (träl), -vinna; en ~ äfv. slafvisk[t]; la Côte des Esclaves Slafkusten.
Esclavon, ~ne*, folkn. slavonier, -iska.
esclavon, ~ne*, a. (s. m.) slavonsk[a språket].
Esclavonie*, geogr. Slavonien.
escobarder, 1:1,itr. F göra tysta förbehåll,
escobarderie*, F tyst förbehåll, jesuitknep.
F familjärt. P lägre språk. )j\ mindre brukligt. [[teknisk term]] teknisk term. [[sjöterm]] sjöterm. [[militärisk term]] militärisk term. Schulthess, Fransk-svensk skolor dbok. 17
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
