Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - C - chauffer ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
chauffer — 127 — chef
chauffer, 1:1,I. tr. göra varm, [upp]värma, -elda, -hetta; ~ elda, fyra under; bränna en fartygsbotten; [[militärisk term]] häftigt beskjuta; ~ [àll. au] blanc (rouge) hvit-, (röd)glödga; ~ au charbon elda med kol; pièce* cile à ~ lätt uppeldadt rum; F fig. ~ qn hålla ngn varm, mana, drifva p. (påstöta); plugga med. II. itr. blifva (vara) varm; upphettas; värma[s], gifva värme ifrån sig; elda på; fig. flinkt utföra ett arbete; l’eau* chauffe vattnet står p. elden; F cela chauffe det börjar gå hett till, det är brådtom,s. ~ värma sig; s. ~ les mains* t les pieds värma sina händer, fötter; fig. F on verra de quel bois il s. chauffe man får s. hvad han för i skölden (går för),s. bois; nous ne nous chauffons pas du même bois v. draga ej jämnt (hafva ingenting gemensamt),
chaufferette*, fot- (ibl. mat)värmare.
chaufferie*, [[teknisk term]] stångjärnshärd, -ässja; eld-, pannrum,
chauffeur, s. (a.) eldare, bälgdragare.
chauffeuse*, stol: emma; matvärmare;’0fyrfat,
chauffoir, uppvärmningssal i kloster; varm duk för sjuka; torkugn,
chaufour, [[teknisk term]] kalkugn, -magasin,
chaufournier, kalkbrännare.
chaufroix, kokk. fin sås till kallrätter: chaufroixicke chaud-froid) [de på],
chaulage, agr. kalkning &c s. rey.
chauler, 1:1,tr. agr. kalka sad, träd etc.; göda med kalk.
chaumage, agr. stubbafskärning[stid].
chaume, stubb p. åker; halmstrå; stubbåker, -gärde; [tak]halm; s. chaumière* ; couvert de ~ halmtäckt; sous le ~ofta i kojan,
chaumer, 1:1,tr. (itr.) agr. ~ [dans] un champ upprycka (afskära) stubben p. en åker.
chaumière*, halmtäckt koja (hydda, torp),
chaumine*, liten halmkoja &c s. föreg,
chaussant, ~e*, a. om strumpa: lätt att draga på.
chausse*, axelremsa p. franska professorers högtidsdräkt (äfv. chaperon); filtrerduk; s. chausses*.
chaussé, ~e*, pp. (a.) som har skor en. strumpor p. fötterna, skodd [de med]; quand il fut ~ då h. satt (fått) p. sig skorna etc.; elle est toujours bien h. har alltid fina skodon; les cordonniers sont les plus mal ous skomakarens hustru har de trasigaste skorna.
Chaussée*, jordvall, -bro; upphöjd väg; körbana; [bred, hög] gata; [l’Administration* des] Ponts et ® väg- och vattenbyggnadsstyrelsen ; ingénieur des Ponts et väg- och vattenbyggnads-, civilingeniör,
chausse-pied 0, skohorn, -rem.
chausser, 1:1,I. tr. pådraga, -taga skor, strumpor etc.; sätta skor på; göra skodon åt; N. me chausse N. är min skomakare; ridk. ~ les étriers sätta foten för långt in i stigbyglarna; trädg. ~ un arbre kringskola ett träd; fig. ~ le cothurne skrifva (spela) tragedier, uttrj’cka sig högtrafvande; le brodequin skrifva (spela) komedier; F ~ de près les éperons à qn vara ngn i hälarna; F chaussez mieux vos lunettes* s. bättre upp, ta glasögonen på! F ~ une idée få en idé i sitt hufvud; il n’est pasaisé à ~ det är ej lätt att öfvertala (-tyga), att få ngt ur (i) hufvudet på h. II. itr. om skodon etc. sitta [väl], passa; ceas] chausse bien sitter väl; ~ à tant et tant de points begagna skor af det eller det numret ; F eg. ~ (être chaussés) à ême point ha samma sinnelag, smak, tycken etc., trifvas väl ihop, draga jämnt; ibl. vara lika goda kåisnpare etc. s. ~ draga p. sig skor [och strumpor]; låta göra skodon [chez hos] ; fig. få i sitt hufvud; chez qui te chausses-tu äfv. hvem har du till skomakare? fig. F s. ~ une opinion dans la tête,s. ~ d’une opinion hårdnackadt stå fast vid en mening, envisas.
chausses*, pl. gam. kort-, knäbyxor; ~ de manège ridbyxor; fig. F il n’a pas de ~ h. äger ej en styfver; ell. porte les ~ hon för regementet i huset; han står under toffeln; tirer ses ~ gå sin väg, fara, fly, rymmasinkos,
chaussetier, strumpväfvare, -handlare,
chausse-trape* [pl. ~s], fotangel, räf sax, vargfälla; bot. stjärntistel,
chaussette*, halfstrumpa.
chausson, [strump-, fot]socka; filtsko; ett slags bakelse [à med] ; deal, de danse* bal-, dansskor; ~ point de ~ krejning; & faire le point de ~ kreja.
chaussure*, skodon, fotbeklädnad; fig. trouver ~ à son pied finna just det som passar, som man behöfver; äfv. finna ngn som kan hålla en stången.
Chauve, a.2 skallig, kal; fig. F P l’occasion* est ~ man bör ej låta tillfället gå sig ur händerna; äfv. det är svårt att gripa tillfället i flykten.
chauve-souris* [pl. -s-], flädermus, läderlapp.
chauvinisme, poiit. chauvinism.
chauvir, 2:7,itr. blott om hästar och [mul]åsDor i uttr. des oreilles* klippa med, spetsa öronen.
Chaux*, kalk[sten, -jord]; ~ éteinte släckt kalk; ~ vive osläckt k.; ~ argileuse märgel; -ciment kalkkitt; ~ d’étain blyaska; ~ hydraulique vattenmurbruk; ~ de plomb blyhvitt; blanc de lait de ~ kalkmjölk; four à ~ kalkugn ; or en ~ äkta guldbrons, musselguld; s. bâti.
chavirement, [[sjöterm]] kantring.
chavirer, 1:1,tr. vända [om] tåg; itr. [med a. o. ê.] kantra,
chebec, [[sjöterm]] tremastadt fartyg i Medelhafvet: schebeck.
chef, hufvud feg. om reliker och i skämts, stil) ; fig. [öfver]hufvud, hufvudman, chef, förman, [arbets]bas, direktör [de för], ledare; anförare, höfding, befälhafvare, fältherre, härF familjärt. P lägre språk. [[mindre brukligt]] mindre brukligt. [[teknisk term]] teknisk term. [[sjöterm]] sjöterm. [[militärisk term]] militärisk term.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
