Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - C - cagnotte ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
cagnotte — 101 — calcination
cagnotte*, P drickspengar; spelkassa etc.
cagot, ~e*, a. hycklande, skrymtande; s.hycklare, skrymtare, -erska.
cagoterie*, cagotisme, hyckleri, skrymteri.
cagoule*, ett siags munkkåpa,
cague*, kag (holländskt kanalfartyg),
cahier, häfte, skrif bok; fora. © riksdagsbesvär (allmänna besvär); anteckningar efter en professors föreläsningar, kollegium; boktr. lägg; ~ blanc häfte rent papper; ~ des charges* förteckning p. de en entreprenör förelagda villkor; ~ de musique* musik-, nothäfte; ~ d’ordres orderbok; ~ ~ cle service sekondens orderbok; ~ de signaux signaljournal,
cahin-caha, adv. F s. och så,s. där; klent, illa nog; ogärna, med svårighet,
cahot, stöt, skakning om vagn; ojämn, stenig, gropig väg; grop p. en väg; fig. F svårighet, hinder, motgång,
cahotage, skakning &c af fikdon.
cahoter, 1:1,itr. (tr.) stöta, skaka om åkdon; fig. kasta hit och dit, omkring; plåga; être äfv. sitta och skaka i vagn; F il futlongtemps] cahoté par la fortune en lekboll för ödet.
cahute*, koja, hydda, kåk, ruckel, kyffe,
caïeu, trädg. skott p. blomsterlök, blomma därpå,
caille*, zool. vaktel.
caillé, pp. (s.) [lait] ~ sur mjölk, filmjölk.
caillebotis, & trall.
caille-botte*, filbunke (-mjölk).
caille-lait, bot. © gul måra.
caillement, ystning, ystadt tillstånd.
cailler, 1:1,tr. ysta, låta löpna. s. ~ ysta sig, löpna, lefra sig.
cailletage, F sladder, pladder, prat.
cailleteau, ung vaktel,
cailleter, 1:9 (ell. 8) itr. sladdra, pladdra.
1. caillette*,zool. löpmage.
2. caillette*, (säges ock ofta om karlar) skvallersyster, etc. s. under bavard; äfv. slammeikvarn.
caillot, blodlefver; klimp,
caillot-rosat, [pl. -s-s], ett siags päron,
caillou, kisel, [kisel] sten; [[sjöterm]] skär, klippa, klabb öfver ell. under vattnet; ~ à feu flinta; trottoir] en ~x belagd med fältsten,
cailloutage, arbete, vägfyllning af kiselstenar; järnv. ballast af sten.
cailloutée*, [[teknisk term]] fin fajans,
caillouter, 1:1,tr. fylla väg med kiselstenar,
caillouteux, euse*, a. stenig, full med kiselstenar,
cailloutis, lager af småsten till vägfyllning; vägfyllning af kiselstenar,
caïmacan, vice storvisir,
caïman, zool. kajman, alligator.
Caïn, bibl. Kain.
Caïphe, bibl. Kaifas.
Caïque, turkisk slup etc.
Caire, geogr. le ~Kairo.
cairn, © stenrös[e], -sättning.
caisse*, [pack-, kassa]kista, [pack]lår, [pack-, trä-, pappers-, instrument]låda; kassa[kontor]; [[militärisk term]] trumma; [[teknisk term]] vagnskorg; anat. trumhåla; une de sucre en bal socker; ~ à vivres matlåda; raisins de ~ lådrussin; ~ centrale, ~ principale hufvudkassa; tenir la ~ hafva kassan om hand. vara kassör; [[militärisk term]] grosse ~ roulante bastrumma; petite ~ mindre, flat bastrumma; battre la ~ slå [på] trumma; ~ ~ d’amarrage. ~ flottante förtöjningsboj ; n* à eau* vattencistern; la ~ d’un mât svåra ändan (foten) af en stång; ~ à poudre* krutkanister; ~, à poulie* blockhus.
caissier, ière*, kassör, -ska, kassaförvaltare, -erska, kassaman; ~ principal hufvudkas-sör; ~ de recette* uppbördskassör; être ~ äfv. ha kassan om hand.
caisson, vagnslåda; [[militärisk term]] ammunitions-, proviant-, transportvagn, ~ [båt-, flagg]kista; 0 byggn. ruta i en plafond,
cajolable, a.2 känslig för smicker,
cajoler, 1:1,tr. F smeka, smickra, ställa sig in hos; med smicker, fagra ord söka förföra; ibl. tala vackert, lirka med.
cajolerie*, smek, smicker,
cajoleur, euse*, smickrare, -erska. calpl. cals], valk[ig hud]; knöl efter benbrott.
Calabrais, ~e*, folkn. kalabrer, -iska.
calabrais, ~e*, a. kalabrisk.
Calabre*, geogr. Kalabrien.
Calabrèse, le ~målaren Mattia Preti.
calade*, sluttning p. en ridbana.
calage, [[sjöterm]] nedtagning &c s. caler; djupgående af ett fartyg; vis* de ~ ställskruf.
calaison*, tillökning i djupgående,
calambac, -bart, -bou, -bouc, -bour, ett siags aloeträ.
calament, bot. åkermynta.
calaminaire, a.2 som håller galmeja; pierre* ~ gal mej a.
calamine*, miner. galmeja.
calamistrer, 1:1,tr. [[mindre brukligt]] F frisera hår.
calamité*, paieont. calamitas; ~ blanche ett slags märgel.
calamité*, [allmän] olycka, landsplåga; kalamitet; nöd, betryck,
calamiteux, euse*, a. olycksdiger, -full, jämmerfull.
calandrage, [[teknisk term]] mangling, kalandrering.
1. calandre*, [[teknisk term]] mangel, kalander.
2. calandre*,zool. [kalander] lärka; sädesmask, kornvifvel.
calàndrer, 1:1,tr. [[teknisk term]] mangla, kalandrera.
calandreur, ~euse*, [[teknisk term]] ~ angl are, -erska &c.
calcaire, a 2 kalkartad, -haltig ; kalk- ; pierre* ~ kalksten; plante* ~ växt som trifves på kalkjord; tuf ~ tuffsten.
calcanéum, anat. hälben.
calcédoine*, miner. kalcedon.
calcédonieux, euse*, a. om ädelstenar: hvitfläckig.
calcinable, a.2 som kan kalcineras.
calcination*, kem. kalcinering; bergv. röstning.
F familjärt. P lägre språk. [[mindre brukligt]] mindre brukligt. [[teknisk term]] teknisk term. ~ sjöterra. [[militärisk term]] militärisk term.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
