Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B - basse ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
basse — 65 — bateleur
bastenor; avoir une voix de ~ äfv. sjunga bas ; chanter (faire) la ~ sjunga (hålla) basen.
2. basse*,s. grund.
3. basse*, a. s. 1. bas.
Basse-Bretagne*, geogr. Nedre Bretagne,
basse-contre* [pl. -s-],mus. andra (djup) bas[röst] ; kontrabasist.
basse-cour* [pl. -s-s], ladu-, höns-, bakgård; F nouvelles* de [la] ~ pighistorier.
basse-fosse* [pl. -s-s], djup fängelsehåla.
bassement, adv. lågt, nedrigt &c,s. 1. bas.
Basse-Saxe*, geogr. Nedersachsen.
bassesse*, låghet &c s. 1. bas; ringhet, låg börd (härkomst); äfv. simpelhet,
basset, jäg. tax, gräfsvinshund; mus. bassett; F iron. liten karl med korta ben.
1. basse-taille* [pl. -s-s], [[mindre brukligt]] mus. [bas]baryton.
2. basse-taille* [pl. -s-s],bildh. basrelief,
bassette*, bassetspel.
basse-vergue* [pl. -s-s], underrå.
basse-voile* [pl. -s-s], underspegel,
bassicot, [[teknisk term]] uppfordringskärl.
bassin, bäcken äfv. anat., större skål (fat); [vatten]bassin; vattenbehållare; vågskål; stickbäcken; ~ docka; svajningsrum; passer au ~ vara (gå) i docka; ~ anglais duschbadkar; ~ à barbe* rakfat; ~ carbonifère järnmalmförande kolflöts; ~ de carénage köl-halningsdocka; ~ de construction* skeppsdocka; [d’un fleuve] flodområde; à flot flytande docka; ~ aux offrandes* offerskål; de garde-robe* natt[stols]bäcken; aller au ~ gå till stols,
bassine*, [[teknisk term]] kittel; bunke [à lait mjölk-]; fruktfat.
bassiner, 1:1,tr. ~ [un lit uppvärma; ~ [des fleurs* fukta; ~ une plaie badda ett sår. se ~ les yeux badda ögonen,
bassinet, fängpanna; anat. njurbäcken; bot. löksolögon.
bassinoire*, sängvärmare.
bassiste, mus. [kontra]bassist, violoncellist.
basson, mus. fagott[blåsare] (baspipa), fagottist.
Bassora*, geogr. Bassora.
bastant, ~e*, a. gam. F tillräcklig, bastant.
1. baste,m. spelt, basta (klöfveräss).
2. baste, int. F håll ! [och därmed] nog ! lappri! strunt! s. följ.
baster, 1:1,itr. i uttr. F baste [pour cela] ibl. låt gå för det,s. föreg,
bastide*, villa, sommarställe, -nöje i sht i Provence; s. bastille*.
Bastien, dopn. (förkortn.) Sebastian,
bastille*, blockhus (skansfäste); befäst slott.
Bastille*, hist. la ~ Bastiljen (statsfängelse),
bastingage, [[sjöterm]] bastingering.
bastingue*, [[sjöterm]] ford. skanskläde,
bastinguer, 1:1, ~ förse med skanskläden (förskansa). s. ~ förskansa sig &c.
bastion, [[sjöterm]] bastion; demi- halfbastion.
bastionner, 1:1,tr. ~ förse med bastioner.
bastonnade*, bastonad, prygel [s träff] ; risbastu; pryglande, -ing.
bastringue*, ([[mindre brukligt]] m.) F P krogbal.
bastude*, ask. ett slags håf.
bas-ventre, anat. underlif.
bat, gam. fiskstjärt; entre œil et ~ mellan hufvud och stjärt,
bât, klöf-, packsadel; cheval de packhäst; Ag. F lurk, tölp, drummel; c’est le cheval de ~ han är allas dräng; vous ne savez pas où e ~ le blesse fig. det är ej godt att veta hvar skon klämmer,
bataclan, F P pick och pack,ibl. skräp,
bataille*, [[militärisk term]] [fält]slag [de vid], batalj; slagordning; strid, drabbning; mål. batalj [målning]; mus. bataljstycke; fig. gräl, strid, slagsmål; kortspel @ »svälta räf»; ~ navale sjöslag [de vid] ; marche* en ~ liniemarsch; champ de ~ slag-, stridsfält, valplats; cheval de ~ stridshäst; c’est son [grand] cheval de ~ fig. F det är hans käpphäst; donner ■une ~ leverera batalj, ett slag; il a fallu donner (on a donné) bien des ~s pour en venir là det har kostat mycken strid ; en ~ i slagordning; en avant de ~ ... marche slut upp ... marsch! peintre de bataljmålare; à a ~ de i slaget vid.
batailler, 1:1,itr. F kämpa, strida,ibl. träta,
batailleur, euse*, a. F stridslysten (grälig); s. slagskämpe; fig. grälmakare.
bataillon, [[militärisk term]] bataljon; fig. F hop, skara, flock, skock; former en ~ formera b.; ~ d’enfants F barnskara,
bâtard, ~e*, a. (s.) oäkta [barn, son, dotter] ; falsk; vild; bastard; [[teknisk term]] lime* ~e förfil. ~e* ett slags handstil.
batardeau, [[teknisk term]] kaj-, hålldamin; dammverk, [upp] d ämnin g ; förbyggnad ; koff erd am m.
batardière*, agr. [[mindre brukligt]] trädskola för ympade träd,
bâtardise*, oäkta börd.
Batave, s.2 folkn. batav, -iska.
batave, a.2 batavisk.
Batavie*, gam. geogr. Batavien.
batavique*, a. i uttr. [[teknisk term]] larme* ~ springglas.
bateau, båt, fartyg, skuta; ibl. ponton; ~ äfv. (n) »sjöreserv» (logements-, förrådsfartyg); ~-magasin förrådsfartyg; ~ lesteur ballastf.; ~ de passage fraktarebåt; ~ plat ekstock o. d.; ~-porte-torpillesstångminbåt; à vapeur* ångbåt; aller en ~ [à. rames*, à voiles*] ro, segla; porter ~ vara segelbar; [[sjöterm]] ~ de loch loggskedda ; pont de pontonbrygga; ~ de bois etc. vedskuta.
1. batelage, taskspeleri &c s. bateleur.
2. batelage, in- eller urlastning medelst båtar.
batelée*, båt-, skutlast,
batelet, liten båt.
bateleur, euse*, taskspelare, lindansare, -er-ska; kvacksalfvare etc.; gycklare, -erska; komediant, -ska; F il fait le ~, c’est un ~ han är en muntergök.
F familjärt. P lägre språk. [[mindre brukligt]] mindre brukligt. [[teknisk term]] teknisk term. [[sjöterm]] sjöterm. [[militärisk term]] militärisk term. Schulthess, Fransk-svensk skolordbok. 5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
