Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En dag vid Eclisfontaine
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
140
sju kilometers avstånd framför den gamla ställnin-
gen?» frågade jag.
»Jo,» svarades det, »därför att man icke genast
hinner att förlänga telegraf- och telefonledningarna
samt organisera hela systemet av förbindelser med den
nya stridslinjen.»
Redan följande dag togs Varennes och därmed
framflyttades hela maskineriet ett steg mot sydväst.
Men nu begynte dagen att tryta och solen nal-
kades Argonnerskogens trädtoppar. Det hade varit
lärorika timmar. Jag hade fått kasta en blick inom
en av den tyska stridsledningens verkstäder. Jag
hade känt det kalla lugn och den järnfasta säkerhet
som där var rådande. Det hela sköttes som ett spel,
vilket under givna förutsättningar måste vinnas.
Det fanns ingen som hyste det ringaste tvivel om
utgången. Vadan kommer denna fruktansvärda säker-
het? — Jag bortser från de fullkomliga militära makt-
medel, som göra det visst, att Tysklands nuvarande
fiender icke äro i stånd att besegra kejsarriket på
fältet. Jag bortser från allt vad som med tanke på
Tysklands ödestimme och livsbehov gjorts för att
uppbygga den krigsberedskap till lands och sjöss, som
håller provet när, var och hur som helst. Men jag
skall erinra om det tyska folkets obevekliga
vilja. Den viljan brytes ej. Den lever med växande
liv. Dess kraft stegras ständigt. Den yttrar sig icke
blint och oöverlagt. Den är medveten och
disciplinerad. Dess röst har trängt ned till varje
Tysklands son och dotter. Den gör sig för iakttagaren
förnimbar i det djupa, tysta allvar, som lägrar sig
över alla handlingar, men också i den frimodighet,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
