Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
122
Johan Amos Comenius.
En skolans apostel och ungdomens vän
i hårda, bloddrypande tider,
han redde till vapen, väl dugande än,
för ljusets och sanningens strider.
I trängsel och landsflykt, vid krigsrop och larm
för bildningens vägar hans sträfvan brann varm.
I fullaste mognad han frukterna såg -
de hemska, förödande, vilda —
af mörkrets regering i tanke och håg;
han såg dem i blodet det spillda.
Dock slocknade icke hans ljusfulla hopp,
att sol efter natten med glans skall gå opp.
Då svärd och kanoner med död och fördärf
bortsopade odlingens gröda,
med pennan som vapen han skötte sitt värf
att roten till giftträdet döda.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
