- Project Runeberg -  En Fri-Murares Lefwernes Beskrifning /
155

(1754) [MARC] [MARC] Author: Antoine François Prévost d'Exiles
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

"UA ) 155 ( ^
min säkerhet som mina B letzurer, yrckave enftändigt p ä , <tt
jag änteligen borde resa. D e t w ar ej äNnu langt lidit pä
Natten, därföre radde han , at jag ssulle lägga mig nägra ti-
mar: Hwarester jag ock wärkeligen sant mig sä m unter, at
jag ej behvfde twifla pä mina krafter. J a g bör dock ej ne-
ka, at icke H äf-R ädinnaN s wänligheter bedrogo äfwen sä
mycket därtil, som bäde Fältffiären och alla hans konstiga
Medicamenter. J a g reste bort utan at se hänne. H on hade
wäl welat w ara oppe, til dest jag waknade, pä det hon sielf
ffulle kunna dömma om mitt tilständ, och, pä det ingen be-
qwämlighet skulle felas m ig, men jag hade, dä jag skildes ur
deras ru m , öfwertalt bäde hänne och H o f-R ä d e t, at ej giöra
sig nägon olägenhet för min skuld. J a g sörgde nu ej mera
däröfwer, at jag stulle resa ifrän dem; men lä n M n , at kom-
ma snart tilbaka, oroade endast mitt hiärta.
O m nägon sagt m ig, när jag tog afsked ur detta kiära
huset, at jag ffulle komma dit tilbaka med förtwiflan u!i hiär-
tat/ sä hade jag trodt hans hot wara fäfängt och bara wä-
der. J a g lefde äfwen sä säker om min ömhet och beständiga
upriktighet, som jag w ar öfwertygad, at bloden rördes i mi-
na ädror, och jag kiände, at mitt hiärtas förbindelse w ar äf-
wen sä kraftig och stark, som de heligaste löften. H w ad ö-
den ock kunde hota min lefnad, hwad hwälfningar, som ock
kunde ffaka mm lycka, sä w ar mitt sinne orörligt fäst til den
Sklöna H äf-R äd in n an . P ä hännes sida begynte jag vcksä
at tro det hon ej eller w ar utan all kiänsia. J a g wiste hän-
X 2 nes

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:20:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/frimurare/0169.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free