Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första äventyret. Fejden med fribytarne - XIII. »Belsazars gästabud»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 142 —
En hedersman och kärngubbe inom samhället,
smeden Bergman, trädde fram för domarbordet
med sin hustru och dotter och berätttade något
annat. Den måndags förmiddag, då Karlsson
skulle ha upplevat detta borta vid Törnqvists
lastageplats Sigridsholm, hade han från tidiga
morgonen suttit på en krog invid Bergmans
verkstad och yttermera uppfört sig så bråkigt och
otidigt på gården, att familjen Bergman fått lov
att underskriva en vittnesrapport härom. Detta
hedersfolk hade ej med jämnmod kunnat sitta
och åhöra slarvens uppenbara lögn.
För björnskytten Walther var detta en hjälp,
oväntad såsom kommen ur skyn. Han fick
familjen Bergmans vittnesmål till protokollet,
Karlsson ansattes och bekände utan mycken
svårighet, att hela historien var hopflintad. Och
detta hade han gjort »bara för att hålla fullt
med patron Törnqvist», ty han spekulerade på
att få dennes hjälp för att sätta upp en ny
handel vid Sigridsholm, sade den virrige suput’en,
sel som den naturligaste sak i världen. Ett
medömkans löje från rättens ledamöter och
åhörarna...
Naturligtvis bedyrade nådabarnet sin
snövita oskuld i detta spektakel och fritogs även av
menedaren Karlsson — till den kraft och verkan
detta hava kunde. Får man taga denna
frisä-gelse för god, så skulle vittnet Karlsson tillhöra
den hos oss icke okända typ av hej dukar, som
självmant träda fram och »hålla fullt» i hopp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
