Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första äventyret. Fejden med fribytarne - XI. Förhör om slagsmålet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— ii5 —
na fått sin raska juling medan deras
uppmärksamhet var avledd. Gästerna från salen höllo
sannolikare, att de tre förföljarna råkat i
luven på varandra i fyllan. En och annan äldre
misstänkte, att jägarn förvänt deras syn. Denna
tydning har kvarlevat i en sägen, som
berättaren hört om detta äventyr vid sidan av
tuktomästarens egen skildring.
»Den gången log jag något i mitt falska
hjärta!» yttrade han.
I ett som allt medgav nu den avtroppande
allmänheten med tacksam erkänsla, att
bussigare äventyr hade man ej varit med om i
mannaminne. Det fick väl vara denna förträffliga
juling, men si det efterföljande förhöret! Mycket
bekymrad var man icke heller för dagens
omtyckte hjälte, när länsmannen och fiskalen togo
honom med sig till kontoret »för det andra».
Den där skulle nog inte bli så lätt att fjälla,
trodde man, och länsman Liljeholm, som
nödgats hjälpa honom ur dagens klämma, erkände
inom sig med bekymmer, att de nog hade rätt.
Bland dem, som icke välsignade dagen, var
givet Efraim Pettersson, men hans
olyckskamrater Linus och Figge blevo icke alldeles utan
upprättelse. När de båda uppsmorda herrarna
åkte hem i vagn till Sigridsholm, fingo de se
jägarn bortföras till rannsakningshäktet efter ett
kortare förhör på kontoret.
»Vänta du, din stryk, nog lär du gå fast!»
hojtade Figge.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
