Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ... - Skalm - Skalm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKÄLM.
397
i Attuby, hvars frälserätt den ju bekräftade. I Attu funnos, utom det stora
säteriet, som ärfdes från släkten Fincke till släkterna Ryting, Abel von Minden,
Wildeman och Stålhandske, två små allodialgods. Dessa anspråkslösa säterier,
ofta delade mellan flere torftiga egare, voro ständigt mål för grannarnes afund,
och „Attu knape* var ett gängse stickord, som väckte harm; ty just i frihet från
knapadelns börda, den gemensamt ansvariga rusttjänsten, bestod Attu frälsets
adliga privilegium.
Namnet Skälm fördes af samtliga frälseegare i Attu by, redan till skydd mot
skattetunga. Att utreda de olika grenarnas sammanhang är därför lika svårt som
att uppräkna alla personer, som kallat sig Skälm.
Skälm.
Härstammade antagligen direkt från Lars Skälm, som 14611/8 fick sköldebref.
Tab. I.
Erik Skälm, var en af Lars Skälms
arfvingar. Borgare i Åbo, med borgerligt bomärke
(1). Erhöll 152911/1 genom konung Gustafs bref,
rättighet, att på sin hustrus och hennes bröders
vägnar återtaga kyrkogodsen: Sjusholm i
Töf-sala, Ukkila i Vemo, Vallas i Virmo, Vääntelä
i Lundo, Kiryelä i Nummisby i Nousis, och
Kaukola i Sagu socken. Dock mot vilkor, att
först, enligt Västerås beslut, vittra sin bördsrätt,
hvilket han gjorde genom att inlägga en
handling af 1449 rörande ätten Stjernkors (2).
Anklagad för högförräderi, men frikänd 15301/Q:
„item fick Erik Skälm ett bref och han
sag-dis fri för thet förräderi herr Erik dieken i Åbo
honom förkastade inför en sittande rätt" (3).
Sålde med samarfva Vehas i Töfsala till Ivar
Fleming, och fick för sin del i betalning: „ett
harnesk till riksens tjänst" (4); — † före 1556.
— Gift, var det redan 1529, med Märta
Nilsdotter, dotter af borgmästaren i Åbo, Nils
Pedersson (Stjernkors, n:r 39), och Karin
Olofsdotter Kirves. Hon gjorde i sitt enkestånd
1556 adlig rusttjänst för Sorpo i Pargas socken.
Barn:
Nils Skälm, skref sig till Vik i Birkkala
socken. Hertig Johans småsven 1561—1562,
fick af hertigen 1563 7/i invisning på tjugu
vinterlass hö från Öfre Satakunta, samt 1563 24/3
»tillgift på fjorton hundrade daler" (5).
Full-mäktigad 156316/6 att vara häradshöfding i
Vemo härad. Förde under Åbo slotts
belägring, sommarn 1563, befäl på hertigens fartyg
„Åbo jakten", blef efter slottets eröfring fången
förd till Stockholm och ställd under konung
Eriks nämnd. I anklagelsen hette det:
»synnerligen förde han utländskan in uppå sitt rätta
fädernesland". Dömd till döden 1563 V9, och
af-rättad kort därefter, såsom „en skälm, bösvicht
och menedig förrädare". — Gift med Marita
(i andra källor: Malin), som 1574 egde ett
hemman i Nummisbyi Nousis socken. Hon var
möjligen af släkten Westgöthe, och hade
sålunda tillfört sin man del i Vik i Birkkala
socken.
Simon Skälm, till Sorpo i Pargas socken.
Satt 1563 »välbördig sven" vid Pargas
vinter-ting i häradshöfdingestad för sin broder Nils
Skälm (6).
Källor: (1) Hausen. Bidrag III. — (2) Sv. R. Biogr. —
(3) R. R. — (4) Ivar Flemings jordebok. — (5) Hertig
Johans Diar. — (6) Bomansson. Hertig Johan. —
Skälm.
Frälsesläkt. Egde ett säteri i Attu i Pargas.
Tab. I.
Matts Mattsson, egde
det ena af de två små
säterierna i Attu by 1619 och
ännu 1637, enligt
jordboken. Han kallas i en dombok »Matts Täljknif".
Gift med Elin Mårtensdotter, † 1675, Öfver
hundra år gammal, dotter af Brita
Klemetsdotter (se Skälm eller Balk) och Mårten, som äfven
kallade sig Skälm. Brita Klemetsdotter fick
1602 31/i kungligt bref att besitta sina förfäders
frälsegods i Attu (1).
Barn:
Johan
Tab. II.
Mattsson, till Attu 1637-1653.
Tab. II.
Johan Mattsson (tab. I). Egde ett säteri i
Attu by 1637—1653. — Gift med ... .
Barn:
Krister Johansson Skälm, till Attu.
Ryttmästare, bevistade kriget i Polen 1656—1658,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
