Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ... - Ryting
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
362
RYTING.
nérs bref till Oxenstjerna af 26/n s. å. —
följande dag skulle bringas till verkställighet i
Stettin af Lennart Torstensson, som då låg sjuk
därstädes. Enligt en annan uppgift skedde
arkebuseringen i december i Wismar.
Karl, öfverste, f. i börj. af 1590-talet, † 1656.
Tab. XXIII.
Brita. f. omkr. 1593 (säges 1664 vara „öfver
sina 70 år") † 1674. Förestod Bergstad intill
1629. Gift, atm. redan 1635 med majoren, slutl.
öfverstelöjtnanten Peter Qolavitz, n:r 383, †
1673, till Fantsnäs, med hvilken hon hade, utom
sonen Johan, en dotter, som afled omkr. 1655.
16504/n hade i Stettin verkställts arfskifte
emellan Brita Ruuth och Golavitz å ena och Karl
Ruuth å andra sidan rörande de ruuthska
arfgodsen, såsom ock arfvet efter deras aflidna
moder Angoria Sifversparre och mormoder Brita
Månesköld. Karl Ruuth bekom därvid Villilä i
Masku och några svenska gods, Golavitz åter
hemmanen i Saxby, Huhtis, Hornhatt och
Tju-sterby.
Tab. XXIII.
Karl Didriksson Ruuth (tab. XXII), till
Nonnendorf och Ulrichshausen. Född troligen i
början af 1590-talet, enligt uppgift på
Bergstad, inträdde 1614 i krigstjänst. Introducerad
på Riddarhuset 1627. Deltog som
öfverstelöjtnant vid artilleriet, senare — åtminstone redan
1639 — såsom öfverste, i det tyska kriget och
var en af svenska arméns mera bemärkta
öfverstar. Intog 1639 såsom befälhafvare i stiftet
Halberstadt bland andra orter den betydande
Elbefästningen Tangermiinde. Efter Banérs död
kallad med sitt regemente om 1,600 man och
500 ryttare till hufvudarmén, som beredde sig
till ett afgörande slag vid Wolfenbiittel,
verkställde han föreningen efter att vid Hornburg
164118/6 ha slagit ur vägen 3,000 kuirassierer
och kroater. Då Torstensson följande år ryckte
upp mot de kejserliga arfländerna, säkerställde
Ruuth som „kommendant vid Elbe" hans
förbindelser med Östersjön genom att vid Bille
(nära Hamburg) 1642 17/10 tillintetgöra Booths
och Pentzins ströfkár. För sina förtjänster
erhöll han 1644 22/2 förläning å amtet Zilling i
stiftet Halberstadt äfvensom senare på godsen
Nonnendorf och Ulrichshausen, till hvilka han
skref sig. Torde ock varit föreslagen att
befordras till generalmajor, men då han i anseende
till sin ålder och i kriget ådragna ohälsa ej
mera kunde tjäna i fält, utnämndes han 1645
till kommendant på den viktiga fästningen
Landsberg vid Warthe, hvilken tjänst han
innehade till 1650, då denna fästning utrymdes af
svenskarne. Kommendant sistnämnda år i
Stettin. Underhöll under sin vistelse i Landsberg
en flitig korrespondens med sin sockenbo och
gynnare generalen och ståthållaren i Pommern
Arvid Forbus, och torde hans till ett hundratal
uppgående bref, hvilka numera förvaras å
universitetsbiblioteket i Lund, utgöra en af de
största privata brefsamlingar, som finnas i behåll
från 30-åriga krigets tid. Under polska kriget
1656 kommendant i Elbing, insjuknade han där
och torde aflidit s. å. — Gift med Anna Sofia
von Holtzendorff, om hvars släkt han 1651
införskaffade upplysningar från Berlin. (I sina
bref till Forbus kallar Ruuth dennes fru
Margareta Boije städse sin „fru morkär", „meine
hoch-geehrte Frau Mutter" o. s. v., utan att dock
något släktskapsförhållande kunnat påvisas).
Barn:
Dotter, † i Landsberg 1646 i januari och där
begrafven.
Son, f. 1646 i Landsberg. Forbus inb
judes genom bref af 1646 26/n till dopvittne vid
sonens kristning. Uti ett senare bref utber
Ruuth sig att med tiden få sända sonen till
Forbus i tjänst. Gossen torde emellertid ha
aflidit redan 1654, eftersom Ruuth ifrån och
med år 1655 hälsar Forbus och hans familj
endast från sin hustru och dotter och icke mera,
såsom förut, från hustru och barn.
Kristina. Synes 1651 ha vistats hos
Forbus. Var troligen den Karl Ruuths dotter, som
165115/3 erhöll extensionsbref på sju gårdar,
sannolikt Mysinge i Fittja, Wreta i Giälstad,
Rölöppe i Girsta, Österfora och Knutsbo med
två torp i Gärlösa socken i Uppland, hvilka
sina arfvegods Karl Ruuth dock senare, 1654
23/4, sålde åt Arvid Forbus för 4,000 rdr.
Kristina Ruuths vidare öden äro för öfrigt okända.
Ryting.
Adlad enligt en osäker uppgift 1537, men Tomas Jönsson Ryting
kallas redan 1530 „välbördig" (2). Namnet Ryting betyder på fornsvenska
ett kort tveeggadt svärd. — Henrik Eriksson till Lemo i Bjärnå begärde
1606 samma vapen, föregifvande att Tomas Jönsson Ryting varit hans
faders syskonbarn.
Tab. I.
Jöns, „en bonde4* (1),
drunknade vid Gästerby
i Kimito socken. — Gift med Elin Ryting, i
hennes 2:a gifte, dotter till „en af de Rytingar,
som bodde i Södra Finland" (1), och Birgitta
Olofsdotter Balk, uradel, samt enka efter en
hofman. Deras enda barn var:
Tomas Jönsson Ryting, fogde, † 1550.
Tab. II.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
