Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ... - Rosenbröijer och Bröijer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
342
ROSENBRÖIJER OCH BRÖIJER.
Rosenbröijer och Bröijer.
Tysk släkt, öfver Nyen inflyttad till Finland. Borgmästaren i Viborg,
Antoni Bröijer, blef 164719/7 adlad och 1649 introducerad på Svenska
Riddarhuset under n:r 404 med namnet Rosenbröijer, men hans adliga gren
utgick redan 1681 7/3 med hans likanämnde sonson. Med rätt utströks
därför ätten från Svenska Riddarhuset. — Det oaktadt begärde vid Finska
Riddarhusets stiftelse 1818 kaptenen Karl Kristian Bröijer introduktion
under namnet Rosenbröijer förmenande sig härstamma i rakt nedstigande
led från borgmästaren Antoni Rosenbröijer. Då introduktionen för bristande
bevis vägrades, vände han sig till Sverige och fick där 1821 på grund af
ett intyg af kyrkoherden i Asikkala, N. Kiljander, sin släktgren införd i
den kortlifvade grenen Rosenbröijers stamtafla. Efter sådan omväg lyckades han nu jämte
brorsonen Nils Adolf Bröijer 1823 5/8 bli inskrifven i Finlands riddarhusmatrikel med namnet
Rosenbröijer under n:r 187. Hans ättlingar fortlefva i Finland. — Kapten Bröijer handlade säkert i god
tro, ledd icke allenast af sin släktskap med Antoni Rosenbröijer, utan äfven af minnet om
familjen Bröijers gamla adelskap. Sköldemärkets halfmåne och kors jämte den växande hjorten
gifva också ett intryck af urgammal mellaneuropäisk adel som icke behöft den nya raden af
rosor. Redan under 1600-talet och under hela 1700-talet skrefvo sig släktmedlemmarna „von
Bröijer".
Rätta sammanhanget mellan släkten von Bröijer och den redan 1681 utgångna adliga ätten
Rosenbröijer har förgäfves efterforskats. Det synes dock omöjligt att Karl Kristian Bröijers (sedan
år 1823 Rosenbröijers) stamfader öfversten Gustaf von Bröijer kunnat — såsom den 1823 ändrade
riddarhusstamtaflan nu uppgifver — vara äldre broder till borgmästaren Antoni Rosenbröijers år
1681 aflidne sonson Antoni. Yngre broder kunde han icke vara emedan denne Antoni d. y. var
född postumus.
Gustaf von Bröijer (tab. V), den år 1823 på Finska Riddarhuset inskrifna ätten Rosenbröijers
stamfader, var enligt ättartaflorna född 1652. Han kom i tjänst såsom fältväbel vid Tavastehus
infant. reg:te, där han 1681 avancerade till fänrik. I Asikkala kyrkas begrafningslängd uppgifves
hans ålder vid hans 1720 inträffade död varit 77 år — och hans födelseår således 1643.
Födelseåret 1652 synes mera sannolikt, då han först 1681 blef fänrik. Antoni Rosenbröijer den yngre
(tab. III), hvars lifsöden en likpredikan bevarat, föddes 1656, var fänrik redan 1674, afled 1681.
Af samme Antoni finnas två bref i Riksarkivet, och en supplik i Krigsarkivet, i hvilka han skrifver
om sina arfgods i Sverige och i Ingermanland, utan att nämna något om tillvaron af en äldre
broder. Tvärtom framhåller han 1672 att han, Antoni, efter sin enda styfsysters död blifvit sin år
1668 aflidna moders enda arfvinge (1).
Släkttraditionen vill förklara Gustaf Bröijers totala skiljsmessa från den samtida familjen
Rosenbröijer, dels genom krigshändelserna under hans barndom, dels genom en ungdomsepisod, som
beröfvat honom hans adliga namn och stånd. Denna sägen, återgifven i ättartaflorna, berättar,
att Bröijer såsom fänrik vid Helsinge reg:te häktats för svårt subordinationsbrott (— Helsinge
reg:tes rullor innehålla intet därom, icke ens hans namn —), men fått löfte om frigifning ifall
han kunde besegra en i Stockholm kringskrytande rysse. Sedan han — enligt samma sägen —
med sagans bravur slagit ryssen en enda tvärt dödande örfil, begaf han sig till Finland. Enligt
uppgifven, förgäfves nu eftersökt, anteckning i Asikkala historiebok skulle detta händt 1687.
I riddarhusstamtaflan finns en viktig uppgift, som Anrep återgifvit, men Wasastjerna af någon
orsak bortlämnat, nämligen: att Gustaf Bröijers födelseort var Viborg. Han var således med all
sannolikhet son af postmästaren i Viborg, Johan Bröijer, och icke sonson, men väl broderson till
den adlade borgmästaren Antoni Rosenbröijer.
Namnet Bröijer är föröfrigt icke ovanligt i svenska arméns rullor. Kristian Bröijer »fattig
reducerad löjtnant med hustru och barn" nämnes 1681 (1). Henrik Kristian Bröijer, f. 168314/3 i
Stockholm, blef 1722 26/6 löjtnant vid Jämtlands reg:te (2). Gottfrid Bröijer, underläkare vid
Norra Skånska artilleri reg:tet dog 1715 under fångenskapen i Sibirien (3). Johan Bröijer,
löjtnant vid general Meijerfelts värfvade dragonreg:te, hemkom från fångenskapen 1722 (3).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
