Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Kyrkan och Läroverken under Kejsardömets tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
innehöllo detaljer för Universitetets organisation, förde äldre
läroverkens ingående i detsamma, för dess ekonomis o. s. v.
Universiteterna i Turin och Genua ingingo i det kejserliga
Universitetet såsom särskildta Akademier. Akademiens i Pa-
ris fakulteter för Theologie, Vetenskaper och Humaniora
installerades först d. 17 April 1811. Bast af alla statens läro-
verk utvecklade sig Normalskolan i Paris; märkvärdigt nog log
den annars ej gynnade philosophien sin tillflykt hit, och tilläts
att sia rötter just der, hvarifrån den mest kunde sprida sig kring
riket. De kyrkliga läroverken drogos, som nämndt är, små-
ningom under Universitetets styrelse. Fullkomligast skedde
detta genom förordningen af d. 15 Nov. 1811, som äfven
för öfrigt utsträckte Universitetets privilegier, med det samma
som den utvidgade kretsen af statens läroverk: Lyceernas
antal skulle småningom ökas till 100, derigenom att kom-
munala kolleger i de städer, hvilka visat det mesta intresset
för undervisningens framsteg, förvandlades till Lyceer; de redan
befintliga Lyccerna skulle så anordnas, alt de kunde mottaga
300 elever, de nya inrättas för 200; kollegerna skulle bilda
tvenne olika klasser, efter den omfattning, som undervisnin-
gen i dem fick; de privata institutionerna kunde äfven i de
städer, der hvarken något Lyceum eller kollège fanns, ej
sträcka sin undervisning längre, än i bredd med de lägre
kollegerna, och der offentliga läroverk funnos^ ej ens om-
fatta de studier, som der idkades, annorlunda än repelitions-
vis, och de fingo ej draga ungdomen från de offentliga sko-
lorna, hvilka den måste hesöka. Detsamma var förhållandet
med dc privata pensionerna^ som äfven i de städer, der ej
några offentliga läroverk funnos, ej fingo gå utom de läro-
ämnen, som tillhörde dessas lägsta klasser. Hvarken insti-
tutioner eller pensioner kunde behålla elever längre än till
deras nionde år, så vida i samma stad befintligt Lyceum
eller kollège ej hade fullt antal af lärjungar. Primärskolor-
nas undervisning kunde ej sträcka sig utom kunskapernas
första grunder, läsning, skrifning och räkning; detta var
nästan det enda, som den vidlöftiga förordningen innehöll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
