Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Kyrkan och Läroverken under Kejsardömets tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
de la foi, adorateurs de Jésus, ollcr pacanaristes bildat sig
i Belley, Amiens och andra orter, sl,ullc upplösa sig, liksom
alla ej af staten erkiinda föreningar, hildade under religiösa
förevändningar; deras medlemmar skulle med första begifva
sig till de slift, som livar och en tillhörde, för att der
lefva under laglig jurisdiktion; de lagar, som förhjödo reli-
giösa löften för lifstid, skulle hållas vid makt; ingen slags
religiös förening fick hildas utan styrelsens bifall, efter för-
utgången granskning af dess stadgar. Men samma förord-
ning tillät en mängd qvinliga kongregationer att hestå, i
enlighet med föregående dckreler; dock skulle de äfvenledes
underkasta sina stadgar styrelsens granskning. Under påf-
vens vistelse i Paris hlef missionsinstitutet ställdt under in-
seende af kejsarens G rand-Aumonier (Öfverhofpredikant); åt-
skilliga missioner, (de S:t E sprit och andra), som fordom
varit hegagnade till tjenst inom riket, vid Gudstjensten och
folkundervisningen, återställdes, och bemyndigades att mot-
taga donationer; qvinliga kongregationer uppmuntrades, såsom
nitiska för flickors uppfostran, men de, till hvilkas reglor
hörde förbindelser för lifstid, förbjödos att antaga novitier.
Kardinal F e s c h bemödade sig att få Ignoranlinerne aukto-
riserade af staten, och hegagnade der till äfven påfvens bi-
träde, då denne på återresan till Italien, sammanträffade
med kejsaren i Lyon; men det var ännu fåfängt, likasom
F o u r c r o y å sin sida förgftfves tillstyrkte deras använd-
ning till att bringa primärskolorna till verkställighet.
Föröflrigt fortfor styrelsen att söka förekomma eller på
fredlig väg afgöra alla konflikter mellan olika bekännelser,
eller mellan andliga och civila auktoriteter. Bland förhål-
landen, som gåfvo mycken anledning till tvist, voro begraf-
ningarne, i det åtskilliga prester ville neka att begrafva dem,
som försummat gudstjensten, eller barn, som dött odöpta
o. s. v., eller vid likhegängelser hegagnade ceremonier, som
i de städer, der bekänuare af olika religioner funnos, måste
väcka förargelse. Resultatet hlef en inskränkning i det in-
flytande, som presterne genom dessa ceremonier utöfvat, i
det allt bestyr med begrafningar, utoiu den rent religiösa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
