Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Kyrkan och Läroverken under Konsulatets tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lidens akademier. F örsöket utgick från några la rd a , soin
ej deltagit i, eller som återkom m it från revolutionens icleer,
ocb det fann slöd dels i återkom na eller väntade e m ig ran ter,
dels hos L u c i e n B o n a p a r t e , såsoin minister för inrikes
ärendcrna; men N a p o l e o n af höjde det. Föröfrigl vo ro ej
undervisningsverken hland N a p o l e o n s första o m so rg er, och
de planer, som han för deiu hade i verket, m ognade först
småningom. Af vigt var emellertid den bestämmelse i lagen
om statsskuldens liqviderande af den 21 Mars 1 8 0 0 , hvar-
igenom nationalgods till 1 8 0 millioners värde undantogos
för läroverk och invalid-etablissementer. — En af de cen-
tralskolor, som funnos från föregående tid e r, var P ryta n ée
français i P aris, f. d. College de L ouis-le-grand, sederm era
college de Végalité, institut central des boursiers o. s. v. y der
elever antogos äfven från landsorterna? och underhöllos dels
på egen bekostnad, dels på statens, hvilket var förhållan-
det med dem , hvilkas föräldrar dött i militär eller civil
tjenst. Denna skola delades (d. 2 2 Mars) i fyra, i P a ris,
Versailles^ Fontainebleau och St. Germain. 1 föredraget
härom inför statsrådet skildrade L u c i e n den offentliga un-
dervisningen y sedan revolutionstiden^ såsom i lägervall. S e-
dermera inrättades dylika skolor i St. C y r, Brüssel (d. 8
A pril), Compiègne (d. 17 A ug.), Lyon (d. 14 S ept.), eller
redan befintliga skolor ställdes i förbindelse med Prytaneuin,
såsom delar af d et samma; ett förespel till N a p o l e o n s
koncentrations-systcm , äfven i afseendc på läroverken.
Inemot slutet af å r 1 8 0 0 föredrog C h a p t a l , såsom
tills vidare Chef för inrikes ministeren efter L u c i e n , ett
förslag till samtliga läroverkens organisation. Deruti erkändes,
a tt man sedan föregående tider egde ett ej obetydligt antal
instituler, särdeles för special-studier5 men ccnlral-skolorna
v oro, heter d e t, dels mindre väl organiserade, och ej efter
en gemensam plan^ dels nästan utan elever; prim är-skolor
funnos ännu nästan b lott i städerna. F örslaget upptog 5
grader af undervisniugsverk, nemligen 2 5 0 0 municipal- eller
prim är-skolor, 2 5 0 komm unal-skolor eller collèges, med dels
i>etalaadef dels j allt 2000 fri-elever, slutligen special-sko-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
