Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - K - kurialstil ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kurialstil
det forna Rom; rådhus, senat; påvehovet;
rom.-kat. kyrkans centralstyrelse;
kuriaʹlstil = kanslistil.
kuriositeʹt el. kurioʹsum (fr. lat.)
märkvärdighet, märkvärdig, kuriös sak.
kuriʹr (fr. fra.) ilbud; överbringare av
statsdokument.
kuriöʹs (fr. fra.) underlig, sällsam.
kurs (fr. fra. ”lopp”) dagspris på pengar o.
värdepapper; fartygs el. flygmaskins bana;
föreläsningsserie; del av läroämne; kurseʹra
vara i omlopp; vara gångbar; kursiʹv
löpande; flyktig; kursiveʹra sätta med
kursivstil; understryka; kursivläsning
textläsning utan förberedelse; kursivstil
boktrycksstil som lutar åt höger (kursiv).
kurʹsor (fr. lat.) (förr)
universitetsvaktmästare.
kurtaʹge [-asj] (fr. fra.) mäklararvode.
kurtiʹn (fr. fra.) vall mellan två bastioner.
kurtiʹs (fr. fra.) uppvaktning (av en dam);
flört; kurtisaʹn (förr) elegant sköka;
kurtiseʹra uppvakta (en dam), flörta; kurtisöʹr
person som kurtiserar.
kuruʹlisk ämbetsman hög ämbetsman i
forntidens Rom som hade rättighet att använda
den kuruliska stolen (sella curulis).
kurʹva (fr. lat.) (geom.) kroklinje; kurvatuʹr
krökning. ’
kusiʹn (fr. fra.) syskonbarn.
kusʹkus pungapa.
kustoʹd (fr. lat.) vaktmästare vid vissa museer
o. bibliotek; ord el. stavelse som förr sattes
nederst på en sida utgörande nästa sidas första
(stavelse).
kutaʹn (fr. lat.) som hör till huden.
kutikʹula (fr. lat.) zo. hinna på överhuden
bildad genom avsöndring från
överhudscellerna; bot. hinna på växternas överhud
bildad genom inlagring av kutin; kutiʹn en
vaxartad ester.
kuttʹer (fr. eng.) snabbseglande enmastat
fartyg med stor segelyta; (ibl.)
skärgårds
ssare.
kutyʹm (fr. fra.) skick o. bruk, sedvana.
kuverʹt el. kuvärʹr (fr. fra.) brevomslag;
uppdukning för en person på ett matbord;
kuverteʹra lägga i kuvert.
k uvöʹs se couveuse.
kW förk. för kilowatt.
kvackʹsalvare (fr. ty.) person som olagligt
utövar läkar- el. apotekaryrket; kvacksalveri”
det att uppträda som kvacksalvare.
kvaʹder(sten) (fr. lat.) fyrkantigt uthuggen
naturlig byggnadssten.
kvadrangulärr (fr. lat.) fyrkantig.
kvadranʹt (fr. lat.) fjärdedelen av en cirkels
omkrets; instrument för mätning av
stjärnornas höjd över horisonten.
kvadraʹt (fr. lat.) liksidig, rätvinklig
fyrhör
kvart
ning; andra digniteten av ett tal (9 är
kvadraten på 3); mus. återställningstecken (b);
kvadraʹtisk i form av en kvadrat;
kvadratmeter kvadrat med 1I m sida;
kvadratroten ur ett tal = det tal som multiplicerat
med sig självt ger talet (t. ex. 3 är
kvadratroten ur 9; tecknas 3 =|/9); kvadratuʹr
beräkning av ytinnehållet; astr. ställning av två
himlakroppar som från jorden sett står i 90”
vinkel från varandra; kvadreʹra utföra
kvadratur; upphöja ett tal i kvadrat.
kvadrienna11 (fr. lat.) fyraårig; som återvänder
vart fjärde år; kvadriennʹium tidrymd av
fyra år.
kvadriʹga se quadriga.
kvadrilateraʹ] (fr. lat.) fyrsidig.
kvadrillioʹn (fr. lat.) en million i fjärde potens
(skrives med en i + 24 nollor); i Frankrike =
I million milliarder (skrives med en i + 15
nollor).
kvadrireʹm (fr. Jlat.) fyrroddargalär från
Alexander den stores tid.
kvadriʹvium se quadrivium.
kvadroʹn se kvarteron.
kvadruprʹel (fr. lat.) fyrfaldig; mellan fyra
parter; gammalt sp. guldmynt;
kvadrup(p)elallians allians mellan fyra makter;
kvadrupʹlextelegrafeʹring samtidigt
avsändande av två telegram i vardera
riktningen på samma linje; kvadrupliceʹra
aldiga.
kvalificeʹra (fr. lat.) göra lämplig; förklara
behörig; ange beskaffenheten; kvalificeʹrad
duglig, skickad; k. majoriteʹt närmare
bestämt röstflertal; kvalificerat brott brott
under försvårande omständigheter;
kvalifikatioʹn lämplighet, behörighet; kvalʹitativ
[el. -iʹv] som avser art el. värde; k. analyʹs
kem. analys varvid endast beståndsdelarna
(ej deras mängd) påvisas; kvaliteʹt (god)
beskaffenhet, sort; som handelsterm även
kvalité.
kvanʹt (fr. lat.) den minsta mängden
strålningsenerg1; kvanʹta (pl. av kvantum);
kvanʹtitativ [el. -iʹv] som avser mängd el. storlek;
k. analyʹs kem. analys för bestämning av
beståndsdelarna i ett ämne; kvantiteʹt
mängd, myckenhet, storhet; gram.
ljudlängd; kvantitetsteori läran om att
pengarnas värde bestämmes av förhållandet mellan
penningmängden o. den omsatta
varumängden; kvanʹtum (viss) mängd; någons
beskärda del; kvant; kvant(um)teorin teori
enligt vilken atomernas o. molekylernas
utstrålning sker sgrångvis.
kvart (fr. lat.) fjärdedel; bok- o.
pappers
format (=ark som vikts fyra gånger);
mus. fjärde tonen i den diatoniska skalan;
intervall av fyra tonsteg; fjärde supen;
fäktstöt mot motståndarens vänstra sida;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
