Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I - incidit in Scyllam ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
incidit in Scyllam
inʹcidit in Scyllam” qui vult vitaʹre
Charybʹdin (lat.) den råkar i Scylla som söker
undvika Charybdis, ”komma ur askan i
elden”.
incineratioʹn (fr. lat.) förbränning till aska;
eldbegängelse; incineraʹtor
eldbegängelseugn; incinereʹra bränna (lik).
inʹcipit (lat.) här börjar (boken).
incisioʹn (fr. lat.) med. insnitt.
incitamenʹt (fr. lat.) retmedel, eggelsemedel;
inciteʹra reta, egga.
incl. förk. för inclusive, se inklusive.
in coeʹna Domʹini (lat. ”vid Herrens måltid”)
bulla som till 1869 på skärtorsdagen
utfärdades mot kättare.
incognito se inkognito.
in commuʹne bonʹum (lat.) till det
gemensamma bästa; in communi i gemenskap.
in concreʹto (lat.) i verkligheten; mots. in
abstracto; in confessʹo jur. erkänt (av båda
parterna); in continenʹti genast, på stället.
incontinenʹtia se inkontinens.
in continʹuo (lat.) oavbrutet.
in contumaʹciam (lat.) (dom) trots
uteblivande.
incoʹrporated [inkåpoarejtid] (eng.) amer.
aktiebolag.
in corʹpore (lat.) i sin helhet, samtliga.
incroyaʹbles [ängkroajabl] (fra. ”otroliga”)
modenarrar under fra. revolutionen,
medvetet överdrivna i sin klädsel.
inʹcubi (lat.) djävlar som i medeltida folktro
ansågs våldta människor; inʹcubus mara.
in cuʹria (lat.) på rådhuset, inför rätten.
inʹcus (lat. ”städ”) ett av mellanörats ben.
incysteʹring (fr. lat.) inkapsling.
ind. förk. för indikativ.
Ind. förk. för staten Indiana, USA.
I. N. D. förk. för in nomine Dei.
indantreʹnfärgämnen några äkta färgämnen
från antrakinon.
inʹdefinit [el. -iʹt] (fr. lat.) obestämd;
indefinita pronomen obestämda pronomen
(t.ex. man, ingen, någon).
indeklinaʹbel (£r. lat.) gram. oböjlig, lika i alla
kasus.
indemniteʹt (fr. lat.) (i några länder)
strafflöshet för av regeringen vidtagen lagstridig
åtgäird som skett för det allmänna bästa.
independenʹs (fr. lat.) oavhängighet,
oberoende; independenʹt oavhängig;
independenʹter eng. kyrkoparti som kräver den
enskilda församlingens självbestämmelserätt
gentemot statskyrkan; ett fra.
konstnärsförbund vars program är frihet från skolor o.
lagar; Indepenʹdent Laʹbour Paʹrty
[indipendant lejba pati] eng. vänstersocialistiskt
parti; Indepenʹdent Oʹrder of Good
Temʹplars [åda av godd templaz]
Godtemplarorden.
indiskretion
in deposʹito (lat.) i förvar.
in der Beschränʹkung zeigt sich erst der
Meiʹster [-ong tsajkt- majstar] (ty.) först i
begränsningens konst visar sig mästaren
(Goethe).
indeterminaʹbel (fr. lat.) obestämbar;
indeterminisʹm fil. åsikt enligt vilken
människans vilja är fri; mots. determinism;
indeterminisʹt anhängare av indeterminismen.
inʹdex (lat. ”angivare”) förteckning, register;
statistiskt relationstal; förskjutbart
avläsningsmärke på instrument; i. libroʹrum
prohibitoʹrum den kat. kyrkans
förteckning över för troende förbjudna böcker.
indiaʹnsommar varm period på hösten;
brittsommar.
indiceʹra (fr. lat.) angiva, antyda; indiceʹrad
hästkraft en maskins samlade arbete
medräknat det som behövs för att motståndet i
själva maskinen skall övervinnas; indicʹium
[sv. utt. -diʹ-] (lat. ”tecken”, sv. pl.
indiʹcier) jur. omständighet varigenom man
indirekt kan sluta sig till det faktum som
skall bevisas; indiʹciebevis bevis som
åstadkommes med indicier.
indiennʹe [ängdiänn] (fra. ”indisk”) maträtt
tillagad med curry; ett fint ostind.
bomulls
tyg.
in diʹes (lat.) från dag till dag.
indifferenʹs (fr. lat.) det att vara indifferent;
indifferenʹt likgiltig; oväsentlig;
indifferentisʹm likgiltighet; det att icke vilja ta
ståndpunkt till ett problem.
indigenaʹtsrätt (fr. lat.) infödingsrätt,
hemortsrätt (särsk. för präst i stift).
indigestiʹbel (fr. lat.) osmältbar; indigestioʹn
[-gesjon el. -jesjon] rubbad matsmältning.
indignatioʹn [-dingn- el. -dinj-] (fr. lat.)
vrede, moralisk harm; indigneʹrad
[-dingnel. -dinj-] uppbragt, harmsen.
inʹdigo (sp. ”indisk”) ett blått vegetabiliskt
färgämne.
indikatioʹn (fr. lat.) med. omständighet som
föranleder viss behandling.
inʹdikativ (fr. lat.) gram. ett modus som
framställer det sagda som faktiskt.
indikaʹtor (lat. ”angivare”) kem. ämne som
anger början el. slutet av en reaktion;
instrument för mätning av arbetet i vissa
motorer.
indikera = indicera.
inʹdirekt [äv. -ekʹt] (fr. lat.) icke direkt,
medelbar, på omvägar; i. anföring icke
ordagrant återgivet anförande; indirekta
skatter tull-, stämpelavgifter o. d.;
indirekʹte medelbar, på omvägar.
indisciplineʹrad (fr. Yat.) utan disciplin,
ty
ellös.
indiskreʹt (fr. lat.) taktlös, påflugen, lösmynt;
indiskretioʹn taktlöshet, sladderaktighet.
ISS
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
