Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I - illuminator ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
illuminator
illuminaʹtor en som illuminerade
handskrifter; illumineʹra (festligt) upplysa; måla
initialerna o.d. i gamla handskrifter.
illusioʹn (fr. lat.) falsk föreställning; synvilla;
(omedvetet) självbedrägeri; illusionisʹm
åskådning enligt vilken yttervärlden endast
är ett sken; illusionisʹt trollkonstnär;
illusoʹrisk förvillande lik; skenbar.
illusʹter (fr. lat.) lysande, berömd;
illustratioʹn upplysning; upplysande bild i skrift;
illustratöʹr person som tecknar
illustrationer; illustreʹra upplysa, förklara med
exempel; förse med illustrationer; illuʹstris
(lat.) lysande, berömd (medeltida titel för
högt uppsatta personer).
il nʹy a pas de héros pour son valet de
chambre [ill ni a pa da erå” por sång valä”
da sjangbr] (fra.) ingen är hjälte (stor) inför
sin kammartjänare.
I. L. P. förk. för Independent Labour Party.
ils nʹont rien appris, ni rien oublié [ill nång
riängnappri” ni riängnoblieʹ] (fra.) de har
ingenting lärt o. ingenting glömt (bl.a.
använt om bourbonerna).
imaginatioʹn [-sji-] (fr. lat.)
inbillningsförmåga, fantasi; imaʹgines (lat.) förfädernas
vaxmasker i antikens Rom; imaginäʹr
[-sji-] inbillad, overklig; i-t tal mat. kvad.
atroten av ett negativt tal; imaʹgo (lat.
”bild”) fullt utbildad, könsmogen insekt.
imaʹm (arab.) ledaren av den muhammedanska
gudstjänsten; andligt överhuvud, andlig
ledare; imamaʹt en imams värdighet o.
välde; imaʹn den dogmatiska delen av
islam.
imareʹt (arab.) turk. studenthem.
imbecill” (fr. lat.) sinnesslö, svagt begåvad;
imbecilliteʹt psykisk undermålighet.
imbibeʹra (fr. lat.) insuga; imbibitioʹn
insugning; (växters) förmåga att uppta fuktighet.
imbrogʹlio [-brålljå] (it. ”förvirring”) mus.
rytmisk omkastning utan taktändring.
imitatioʹn (fr. lat.) (billig) efterbildning;
härmning; mus. upprepande av samma motiv
i olika läge; imitatiʹv härmande; imitaʹtor,
imitatöʹr härmare, efterapare; imitatriʹs
kvinnlig imitatör; imiteʹra efterbilda,
efterapa.
imålaculaʹ ta concepʹtio (Mariʹae vir” ginis)
(lat.) Jungfru Marias obefläckade avlelse.
immanenʹs (fr. lat.) egenskapen att vara
immanent; immanenʹt inneboende, som
ligger i ett tings el. begrepps natur.
immaterialisʹm (fr. lat.) läran om själens
okroppslighet; immaterialiteʹt det att vara
immateriell; immateriell” okroppslig.
immatrikulatioʹn (fr. lat.) det att
immatrilliullera; immatrikuleʹra inskriva i en
matriel.
immediaʹt (fr. lat.) omedelbar.
imperium
immergeʹra (fr. lat.) neddoppa; immersioʹn
neddoppning; astr. en planets inträdande i
en annans skugga; mots. emersion;
immersionsmikroskop mikroskop vars objektiv
är neddoppat i en olja med samma brytning
som glas, varvid större ljusstyrka uppnås.
immigranʹt (fr. lat.) invandrare; mots.
emigrant; immigratioʹn invandring;
immigreʹra invandra.
imminenʹs (fr. lat.) hotande närhet;
imminenʹt hotande, överhängande.
immissioʹn (fr. lat.) rättslig åtgärd för att sätta
någon i besittning av något, införsel; obehag
av buller, sot o.d. från grannfastighet.
immobiʹl (fr. lat.) orörlig; mil. orustad, ej på
krigsfot; immobiʹlia (lat.) fast egendom;
immobiliseʹra förvandla lösöre till fast
egendom; immobiliteʹt orörlighet.
immoraʹlisk (fr. lat.) omoralisk; jfr amoralisk;
immoralisʹm det att vara immoralisk.
immortaliseʹra (fr. lat.) göra odödlig;
immortaliteʹt odödlighet; immortellʹer
evighetsblomster.
immuʹn (fr. lat.) oemottaglig för smitta;
immuniseʹring åtgärder för att
åstadkomma immunitet; immuniteʹt oemottaglighet
för smitta; (förr) jur. undantagsfrihet (bl.a.
skattefrihet); immunitetsenhet måiått på
immunvärdet hos vissa sera.
imp. förk. för imperativ, imperator, imperfektum,
imperium, import.
impasteʹra det att utföra impasto; impasʹto
(it.) tjock påläggning av oljefärg;
undermålning.
impeaʹchement [impitjmant] (eng.
”anklagelse”) åtal för högförräderi som väcks av
underhuset inför överhuset som domstol.
impedanʹs (fr. lat.) motstånd i en
växelströmkrets.
impedimenʹt (fr. lat. ”hinder”) onyttig mark;
impedimenʹta matrimoʹnii (lat.)
äktenskapshinder.
imʹperativ (fr. lat.) fil. pliktbud; modus som
uttrycker uppmaning el. befallning;
imperatiʹvt mandaʹt förpliktelse för en
riksdagsman att rösta som hans väljare önskar;
imperaʹtor fältherre; härskare; kejsare;
imperatoʹrisk befallande; kejserlig.
imperfektiʹbel (fr. lat.) som ej kan fulländas;
imperfektioʹn ofullkomlighet;
imʹperfektiv betecknar i vissa språk verbets handling
som oavslutad; mots. perfektiv;
imʹperfekt(um) tempus för handling i förfluten tid.
imperiaʹl (fr. lat.) kejserlig; stor (i
sammansättningar); imperialisʹm strävan, att skapa
ett imperium; imperialisʹt anhängare av
imperialismen; imperialisʹtisk som
kännetecknar el. syftar till imperialism;
imperʹium (i antikens Rom) den högsta
ämbetsmyndigheten; (nu) storstat, världsrike; jur.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
