Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - H - hesitation ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hesitation
hesitatioʹn (fr. fra.) tvekan; hesiteʹra tveka,
dra sig för.
hesperiʹder (i den gr. myt.) nattens döttrar
som ”i väster” vaktade trädgårdar där Heras
gyllene äpplen växte; hespeʹrisk västerländsk
(särsk. om Portugal, Spanien o. (ibl.) Italien).
Hesʹperos (gr.) aftonstjärnan, planeten Venus.
hesykasʹm (fr. gr.) en mystisk-extatisk
riktning inom den gr.-kat. kyrkan på 1300-talet
(omfattad av bl.a. munkarna på Athos).
heterocyʹklisk (fr. gr.) kem. cyklisk organisk
förening som innehåller kol o. ett annat
grundämne i ringen.
heterodonʹt [-ånt] (fr. gr.) (djur) med olika
fram-, hörn- o. kindtänder.
heterodox” [-åks] (fr. gr.) oliktänkande,
irrlärig; heterodoxiʹ irrlärighet.
heterodyʹnmottagare radiomottagare som
omvandlar de inkommande svängningarna
genom interferens med självalstrade
svängningar till hörbar ton.
heterofylli” (fr. gr.) egenskapen hos en växt
att ha olika blad på olika delar av stammen.
heterogami” (fr. gr.) bot. egenskapen hos en
fanerogam blomma att vara skildkönad (att
ha endast ståndare el. endast pistiller).
heterogeʹn [-jen] (fr. gr.) icke ensartad,
blandad; mots. homogen.
heterogeneʹs [-je-] se mutation.
heterogenitet [-je-] (fr. gr.) olika beskaffenhet,
inbördes olikhet.
heterogoni” (fr. gr.) ett slags
generations
v g.
heterokarpiʹ (fr. gr.) bot. egenskapen hos en
växt att bära två el. flera slags frukter.
heterokliʹs el. heteroklisi” (fr. gr.)
nominalböjning med inom samma paradigm
växlande stamavledningar; heterokliʹtisk som
har avseende på heteroklisi.
heteromorfi” se polymorfi.
heteronoʹm [-åm] (fr. gr.) bestämd av
främmande lag, osjälvständig; mots. autonom;
heteronomi” det att vara heteronom; fi.
viljans beroende av yttre förhållanden.
heteroplasi” (fr. gr.) bot. abnorm cellbildning
hos växter.
heterostyliʹ (fr. gr.) bot. förekomsten av
blommor med olika långa stift på skilda individ
av samma växtart.
heterotroʹf [-åf] (fr. gr.) bot. växt som ej kan
bereda organisk substans ur oorganisk;
mots. autotrof.
heterozygoʹt [-åt] (fr. gr.) organism som
uppstått ur celler med olika arvsmassa; med olika
arvsanlag.
hetʹman [el. -maʹn] (po.) hög mil. titel i det
forna Polen-Litauen; (även) kosackhövding.
het(t)iʹ ter forntida folkstammar i nuvarande
Turkiet o. Syrien vilkas kultur blomstrade
under 3:e o. 2:a årtusendet f. Kr.
hieroglyfer
hetäʹr (fr. gr.) (urspr.) kamrat, väninna; (även
o. senare) kurtisan, glädjeflicka.
hevuʹreka [häv-] (gr.) jag har funnit det
(uttryck tillskrivet Arkimedes då han upptäckte
den hydrostatiska lagen).
heuristiʹk [häv-] (fr. gr.) läran om metoderna
att finna nya vetenskapliga resultat.
hexaeʹder (fr. gr.) kub el. tärning med sex
kvadratiska sidor.
hexagoʹn [-ån] (fr. gr.) regelbunden
sexhör
ning.
hexagram (fr. gr.) sexuddig stjärna (judisk o.
frimurarsymbol).
hexakorʹd [-ård] (fr. gr.) mus. tonsystem med
sex toner.
hexaʹmeter (fr. gr.) sexfotat daktyliskt
versmått (det homeriska versmåttet; i sv. använt
av bl.a. Tegnér o. Runeberg); hexameʹtrisk
som består av hexametrar.
Hexanʹdria bot. sjätte klassen i Linnés
sexualsystem.
Hexateuʹken [-täv-] (fr. gr.) benämning på de
fem Moseböckerna (Pentateuken) o. Josua
bok fattade som enhet.
hexoʹd [-åd] (fr. gr.) radiorör med sex
elektroder.
hexoʹser [-ås-] (fr. gr.) enkla sockerarter.
Hf kem. tecknet för hafnium.
Hg kem. tecknet för kvicksilver.
hiaʹtus (lat. ”klyfta”) sammanstötning av två
vokaler, den ena i slutet av ett ord o. den
andra i början av nästa (undviks i en del språk
för välljudets skull).
hibernaʹkel övervintrande groddknoppar hos
vissa vatten- o. sumpväxter; hibernaʹl
vinterlig; hibernatioʹn vissa djurs
övervintring, vintersömn.
Hiberʹnia lat. namnet på Irland.
hic jacʹet (lat.) här vilar (på gravstenar).
hickʹory benämning på flera nordamer. träslag
med hållfast ved (används bl.a. till skidor).
hic sitʹus (lat.) här vilar (på gravstenar).
hidaʹlgo [idalgå] (sp.) benämning på lägre sp.
adelsmän.
hiʹdjra (arab. ”utvandring”) (särsk.)
Muhammeds flykt från Mekka till Medina 622.
hierarʹk (fr. gr.) anhängare av prästvälde;
hierarki” [-ki] prästvälde; strängt
organiserat prästerskap med stor rangskillnad; (fig.
även) om andra organisationer; hierarʹkisk
som har avseende på hierarki; hieraʹtisk
prästerlig; hörande till den religiösa kulten;
h. skrift fornegypt. kursivskrift (en
utvecklingsform av hieroglyferna).
hieroduʹler (fr. gr.) (orientaliska)
tempelslavar; (prostituerade) tempelslavinnor.
hierofanʹt (fr. gr.) överstepräst vid de
eleusinska mysterierna.
hieroglyʹfer fornegypt. bildskrift; (fig.) oläslig
el. svårtydd skrift i allm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
