- Project Runeberg -  Främmande ord i svenskan /
123

(1978) [MARC] Author: Erik Noreen, Gustav Warberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - F - flankonad ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

flankonad

sidor; flankonaʹd sidostöt (i fäktning);
flanköʹr ryttare, som rekognoscerar terrängen.

flannʹels [flänlz] (eng.) flanellbyxor.

flanöʹr (fr. fra.) (elegant) dagdrivare.

flappʹer [fläppa] (eng.) ung flicka, backfisch.

flat [flätt] (eng.) förtecknet h.

flatteʹra (fr. fra.) smickra; smeka; flattöʹr
smickrare.

flau [-ao] (ty.) matt; trög (om
varuomsättning), fallande (om varupriser).

flautanʹdo [flao-] (it.) mus. flöjtlikt; flauʹto
flöjt; flöjtstämma i orgel; f. doppʹio
dubbelflöjt; f. piccʹolo se piccolaflöjt; f. traverʹso
tvärflöjt.

flavescenʹt (fr. lat.) gulaktig; flavesceʹra
gulna; flaʹvidus bot. gulaktig; flavisʹm
gulfärgning hos en varietet av en djurart.

fleʹbile (it.) mus. klagande.

flebiʹt(is) (fr. gr.) veninflammation; fleboliʹt
stenbildning i en ven; flebologi” läran om
blodådrorna; flebotomi” åderlåtning.

fléche se flesch.

flectaʹmus genʹua (lat.) låtom oss knäböja!
(kat. uppmaning till bön).

flegʹma (gr. ”slem”) tröghet (enligt gammal
tro på grund av för mycket slem i blodet);
sävlighet; kallblodighet; liknöjdhet;
flegmasi” akut, utbredd inflammation i
bindväven under huden el. slemhinnorna;
flegmaʹtiker flegmatisk person; flegmaʹtisk
trög, sävlig, liknöjd.

flekteʹra (fr. lat.) böja; flekteʹrande språk
böjningsspråk (språk, vilkas ord böjs för att
uttrycka olika gram. förhållanden); flektion
se flexion.

flesch (fr. fra.) mil. skans med två sidor, som
löper samman i en vinkel.

fleur [flör] (fra.) blomma (även i överförd
betydelse); f. de liʹs [da li] den fra. liljan (huset
Bourbons märke); fleurett” el. flörett”
liten blomma; artighet, smicker; fleurisʹt
el. flörisʹt blomstervän; blomsterhandlare;
blomstermålare; fleuron” [-ång] ark.
blomsterprydnad.

flexiʹbel (fr. lat.) böjlig; flexibiliteʹt
böjlighet; flexioʹn äv. flektion böjning,
ordböjning; med. böjning av en lem; flexʹor
böjmuskel; flexuʹr böjning av ett berglager.

flibustiäʹr (fr. fra. ”fribytare”) benämning på
fra. o. eng. sjörövare på 1600- o. 1700-talen.

flip” (eng.) äggtoddy.

flirt, flirta se flört, flörta.

flogʹiston (gr.) hypotetiskt ämne, som förr
ansågs förekomma i brännbara ämnen 9.
lämna dessa vid förbränningen.

flor (fr. lat.) blomning(stid); välstånd; slöja,
tunt, genomskinligt tyg; Floʹra
blomstergudinnan; flora den samlade växtvärlden i
en bestämd trakt; systematisk förteckning
över denna; floraʹl som har avseende på

flush

blommor; floraʹlia rom. fest för gudinnan
Flora; floréal” [flåreall] (fr.)
blomstermånaden, den 8:e månaden i den fra.
revolutionskalendern; floʹreas, floʹreat (lat.) må du
(han) blomstra (välgångsönskan); floreʹra
blomstra; florescenʹs [-sje-] blomstring(stid).

florettʹ (fr. fra.) lätt o. smidig fäktvärja försedd
med en knapp i spetsen; florettʹsilke grövre
silke från silkesmaskens kokong.

flor fiʹna (sp. ”fin blomma”) utsökta
tobaksblad.

floʹribus (fr. lat.) högt dryckesglas.

floriʹd (fr. lat.) blomstrande, fullt utvecklad.

florilegʹium (lat. ”blomstersamling”) =
antologi; utsökt samling (ofta i nedsättande bet.).

floriʹn (fr. fra.) guldmynt (urspr. från Florens,
sedermera även från andra städer); eng.
silvermynt = 2 shillings.

florisʹt (fr. lat.) blomsterälskare; kännare av en
trakts floristik; floristiʹk växtgeografi.

flos [flås] (lat.) blomma; flosʹkler ”små
blommor”, intetsägande fraser, svulstigheter;
floskulöʹs blomsterrik, svulstig.

flossʹa [-å-] (fr. ty.) vävnad med lösa,
uppstickande trådar; flossad flossaliknande;
ruggad, luddʹg (på ena sidan).

flotatioʹn (fr. eng. ”flytning”) en metod att
anrika malmer.

flott” [-å-] (fr. fra.) flytande (om fartyg); (fr.
ty.) munter; överdådig, slösaktig; flottaʹge
[-asj] (fr. fra.) timmerflottning; flotteʹra
vackla hit o. dit; flottilʹj liten flotta;
flottöʹr flytande kropp, som anger en vätskas
höjd; liten båtliknande flytkropp under
hydroplan.

fluaʹter vissa fluorförbindelser; fluateʹring
impregnering av sandsten, cement o. d. med
fluater för att de skall göras mera
motståndskraftiga mot regn o. frost.

flucʹtuat nec merʹgitur (lat.) ”det gungar,
men sjunker inte” (valspråk för staden Paris,
i vars vapen ett skepp är avbildat).

fluird (fr. lat.) flytande; otvungen; fluiditeʹt
flytande tillstånd; mått på ett ämnes
flytbarhet; mots. viskositet; fluʹidum vätska;
allt som kan tänkas i flytande form.

fluktuatioʹn (fr. lat.) stigande o. fallande;
ostadighet, föränderlighet; med. böljande
rörelse i sjuklig vätskeansamling vid yttre
tryck; fluktueʹra stiga o. falla; vara ostadig
el. föränderlig; fluktuöʹs böljande; ostadig.

fluʹor (lat.) med. flytning; fluoʹr [-år] kem.
gröngul, giftig gas; fluorescenʹs [-sänns, äv.
-sjänns] vissa kroppars förmåga att själva
utstråla ljus, då de belyses; jfr fosforescens;
fluoresceʹra visa fluorescens; fluoriʹd salt
som innehåller fluor; fluoriʹt mineral av
fluorkalcium, flusspat.

flush” [flasj] (eng.) fem kort i samma färg på
en hand (i poker).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:55:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/framord78/0121.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free