Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - E - entrelacs ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
entrelacs
tidningsartikel, inskjuten mellan andra
artiklar.
entrelaʹcs [angtrala] (fra.) ornament, som
bildas av korsade el. sammanflätade band.
entremeʹs (sp. ”mellanrätt”) kort, komiskt
mellanspel i det sp. klassiska dramat.
entremeʹts [angtromä] (fra.) lätt mellanrätt.
entre nouʹs [angtranoj (fra.) oss emellan, i
förtroende.
entrepaʹs [angtrapa] (fra.) halvtrav, passgång.
entrepöt [angtrapåʹ] (fra.) nederlag(splats);
förrådshus; frihamnslager.
entreprenaʹd [ang-, äv. en-] (fr. fra.) avtal om
arbete el. leverans; entreprenanʹt [-nangt]
företagsam, driftig; tilltagsen; entreprenöʹr
person, som åtager sig entreprenad;
byggmästare; leverantör; entrepriʹse [-pris]
företag; tilltag.
entresol” [angtrasåll, äv. angter-] (fra.)
mellanvåning med lägre rum än de andra,
halvvåning; entresol(ljeʹra förse med entresol.
entreteneʹra [ang-] (fr. fra.) underhålla, roa.
entrevuʹe [angtravy] (fra.) sammaiikomst,
samtal.
entreʹz [angtre] (fra.) stig in!
entropi” (fr. gr.) förhållandet mellan den
värmemängd, som tillförs en kropp o.
kroppens absoluta temperatur.
entropʹion el. entropʹium (fr. gr.) inåtböjt
ögonlock.
entusiasʹm [ang-, äv. enn-] (ytt. fr. gr.
”gudabenådat tillstånd”) hänförelse, hänförd iver;
entusiasmeʹra hänföra, elda; entusiasʹt
svärmisk beundrare, ”eldsjäl”; entusiasʹtisk
svärmisk, hänryckt.
entymeʹm (fr. gr.) log. slutledning där endera
el. båda premisserna är uteslutna.
enudatioʹn (fr. lat.) blottande, avklädande;
enudeʹra blotta, avslöja.
enukleatioʹn (fr. lat.) (vanl.) uttagande av
ögat; (även) operativt avlägsnande av en
sjuklig nybildning.
enumeratioʹn (fr. lat.) uppräkning;
enumeratiʹv uppräknande; enumereʹra uppräkna.
enuntiatioʹn [-tsiasjon] (fr. lat.) utsaga;
kungörelse; enuntieʹra förkunna.
enureʹsis (fr. gr.) oförmåga att hålla sitt
vatten.
enveloppʹe [angvalåpp] (fra.) kuvert, omslag;
mil. låg vall utanför fästning; enveloppeʹra
insvepa, hölja.
enveʹrs [angvär] (fra.) avigsida.
environgʹer [ang-] (fr. fra.) (skämts.)
omgivningar.
en vogʹue [ang vågg] (fra.) i ropet, på modet.
envoi” [angvoa] (fra.) avsändning; refräng
med tillägnan.
envoyé [angvoajeʹ] (fra.) sändebud av andra
rangen; envoyeʹra sända, skicka.
enzooti” [-sååti] (fr. gr.) boskapssjukdom, som
IOZz
ephelides
är knuten till viss trakt el. viss besättning;
jfr endemi.
enzyʹm (fr. gr.) ämne, som bildas i en levande
organism o. påverkar en bestämd kem.
process (som katalysator).
e. o. förk. för ex officio o. extra ordinarie.
eoanʹthropus (fr. gr. ”morgonrodnadens
människa”) en mycket tidig människotyp,
liknade i viss mån människoaporna.
eoceʹn (fr. gr.) geol. den äldsta delen av
tertiärtiden.
eoʹdem diʹe (lat.) på samma dag.
eo ipʹso (lat.) just därför, just därigenom.
eol se Eolus.
eoʹl(i)er individ tillhörande forngrekisk
folkstam.
eoliʹn mus. rörstämma i orgeln; äldre form av
harmonium.
eoʹlisk (fr. gr.) som avser eolerna; geol. bildad
genom vindens verksamhet.
eoliʹt (fr. gr.) flintstycke från tertiär tid, som
anses bearbetat av människor.
eolsharpa mus. vindharpa, instrument, vars
strängar ljuder då vinden spelar genom dem.
Eʹolus (lat. Aeolus) vindarnas gud.
eoʹn [-ån] (fr. gr.) tidrymd, världsålder; eoʹner
hos gnostikerna krafter som utströmmar från
Gud.
eʹos (i den gr. myt.) morgonrodnaden;
morgonrodnadens gudinna.
eosiʹn rött anilinfärgämne.
eozoʹon [-så-] (fr. gr.) förmodad
djurförstening i vissa bergarter.
e. p. förk. för en personne (på visitkort) o. ex
protocollo.
epagoge” (gr.) bevis genom induktion;
epagoʹgisk lockande; med. självläkande.
epagomeʹner (ytt. fr. gr.) de fem dagar som
man i egypt. tideräkning (året = 12 månader
å 30 dagar)lade till för att få ett 365 dagars år.
epakʹter (fr. gr.) det antal dagar, som på
nyårsdagen förflutit sedan sista nymåne.
epanalepʹsis (fr. gr.) kedjerim; (även)
återupprepande av ett ord el. en mening efter
en längre inskjuten sats; epanastroʹf [-åf]
retorisk figur där en sats börjar med samma
ord, som den föregående slutar med.
eparʹk (fr. gr.) ståthållare; gr.-kat. ärkebiskop
el. biskop; eparkiʹ en eparks värdighet el.
förvaltningsområde.
ependyʹm (fr. gr.) den hinna, som bekläder
hjärnans o. ryggmärgens håligheter.
epenteʹs (fr. gr.) inskott av ett ljud i ett ord.
éperoʹn [eparång] (fra.) sporre; mil. litet
framspringande utanverk i äldre fästningar; ark.
strävpelare.
epexegeʹtisk (fr. gr.) gram. som innehåller ett
förklarande tillägg.
eph- se även ef-.
epheʹlides [efe-] (fr. lat.-gr.) fräknar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
