Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - E - elit ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
elit
eliʹt (fr. fra.) det bästa av något, urval.
elixatioʹn (fr. lat.) uppmjukning genom
kok
ning.
elixiʹr (fr. arab. ”de vises sten”) ett kem.
preparat med vars hjälp alkemisterna trodde sig
kunna göra guld el. silver av oädla metaller;
trolldryck, läkemedelsblandning.
ellipʹs (fr. gr. ”utelämnande”, ”brist”)
utelämnande av ord el. orddel (t.ex. ”god dag”
för ”jag önskar er en god dag”; ”kilo” för
”kilogram”); mat. en kurva, som uppstår,
när en cirkulär kon helt skäres av ett plan;
ellipsograʹf apparat för teckning av ellipser;
ellipsoiʹd buktig yta, vars skärningslinje
med ett plan är en ellips; ellipʹtisk
ofullsäåiilndig, förkortad; mat. formad som en
ellips.
elmseld el. eliaseld lysande elektr.
urladdningar från spetsiga föremål.
Eloʹah el. Elohiʹm (hebr.) Gud.
éloʹge [elåsj] (fra.) lovord, beröm; elogʹium
(lat.) gravskrift med förhärligande av den
avlidnes bedrifter (i det gamla Rom).
elokutioʹn (fr. lat.) uttal, föredrag(skonst).
eloklvenʹs (fr. lat.) vältalighet; elokvenʹt
vältalig.
elongatioʹn [-långg-] (fr. lat. ”förlängning”)
en pendels utslag; astr. en planets
vinkelavstånd från solen.
eloquenʹtia [-tsia] (lat.) vältalighet; e.
corʹporis ”kroppens vältalighet”, imponerande
yttre; eloquentiae leʹctor lektor i (lat.)
vältalighet (förr titel för lektorn i latin).
elpisʹtiker (fr. gr.) filosof, som bygger sin
livsuppfattning på hoppet. "
elsevir se elzevier.
elucidatioʹn (fr. lat.) upplysning, förklaring;
tilläggstraktat; elucideʹra belysa, förklara.
eludeʹra (fr. lat.) undvika, gäcka; jfr elusion.
elukubratioʹn (fr. lat.) nattarbete; lärt arbete;
elukubreʹra arbeta om natten.
elusioʹn (fr. lat.) undvikande, gäckande;
elu?iʹv gäckande; elusoʹrisk bedräglig,
fruktÖs.
eluviaʹl (fr. lat.) geol. bildad genom
ursköljning; eluvʹium kvarliggande
förvittringsprodukter.
elysʹion, elysʹium, de elyseʹiska fälten
grekernas o. romarnas paradis; elyseʹisk
paradisisk, gudomlig.
elytriʹtis (fr. gr.) inflammation i
moderslidan; elytroceʹle livmoderbråck; elʹytron
moderslidan (= vagina).
elzeviʹer [-vir] el. elʹsevir [äv. -viʹr] (efter en
holl. boktryckarfamilj som levde på 1500—
1600-talen) berömd upplaga av klassiska
författare.
emaceratioʹn el. emaciatioʹn (fr. lat.)
avmagring, magerhet; emacereʹra uthungra,
utmärgla.
embryo
emalʹj (fr. fra.) lättsmälta glassorter, vilka
påsmältes metall, porslin el. glas i dekorativt
el. skyddande sy?te; tändernas yttersta lager;
emaljeʹra överdraga med emalj; emaljöʹr
person, som arbetar i emalj.
emanatioʹn (fr. lat.) utströmning, utflöde;
världens uppkomst genom utstrålning från
ett högsta grundväsende;
emanationsteorin = emissionsteorin.
emancipatioʹn (fr. lat.) frigörelse (särsk. en
större folkgrupps förvärvande av rättslig
likställighet i samhället); emancipeʹra göra
fri; förklara myndig; emancipeʹrad
frigjord; okvinnlig (om kvinnor).
emaneʹra (fr. lat.) utströmma, utgå (från).
emargineʹrad (fr. lat.) bot. uttaggad (om
kronblad).
emballaʹge [ang-, em- el. amballasj] (fr. fra.)
förpackning; emballeʹra inpacka.
embarʹgo (sp.) beslag på skepp o. last (särsk. i
krig).
embagrkeʹra [2ng-, em- el. am-] (fr. fra.)
inskeppa; gå ombord.
embarraʹs [angbarra] (fra.) förlägenhet, knipa;
e. de richessʹe [d3 risjäss] bryderi på grund
av överflöd; för mycket att välja på;
embarrassanʹt [-angt] brydsam, besvärlig;
embarrasseʹra sätta i förlägenhet.
embateʹrion (gr.) spartansk krigs- el.
marschsång.
embaucheʹra [angbåsje-] (fr. fra.) värva;
embaucheuʹr [-ör] (fra.) värvare (av själar).
embelleʹra [ang- el. am-] (fr. fra.) försköna,
pryda; förskönas.
embleʹm [em- el. ang-] (fr. gr. ”inlagt stycke”)
sinnebild, tecken, attribut; emblematiʹk
läran om emblem.
emboliʹ (fr. gr.) blodpropp förorsakad av en
enibolus; embolaliʹ cl. embolophrasi
[-fra-] inskott av oförståeliga meningar i
talet; emʹbolus blodpropp, som cirkulerar
i blodkärlen.
embonpoinʹt [angbångpoäng] (fra. ”i gott
stånd”) fetma, fyllighet, ”mage”.
embouchyʹr [angbosjyr] (fr. fra.) mynning;
mus. det sätt på vilket tonen på ett
blåsinstrument bildas; munstycke.
embranchemenʹt [angbrangsjmang ] (fra.)
förgrening; ark. förbindelse av bjälkar o. sparrar.
embrassadʹe [angbrassadd] (fra.) omfamning;
kyss; embrasseʹra omfamna; kyssa.
embrasyʹr [ang-] (fr. fra.) smil. skottglugg;
dörr- el. fönsteröppning i en vägg.
embrouillemenʹt [angbrojmang]| (fra.)
förvirring, oreda; embrouilleʹra förvirra,
stälJa till oreda.
embruneʹra [angbryne-] (fr. fra.) giva (en
bild) mörkare skuggor.
emʹbryo (fr. gr.) foster (särsk. på ett tidigt
utvecklingsstadium); bot. växtämne; (fig.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
