Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - D - digallussyra ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
digallussyra
digallʹussyra (fr. lat.) galläpple-, garvsyra.
digʹamma (gr. ”dubbelgamma”) gammal gr.
bokstav, som uttalades med v-ljud.
digasʹtricus (lat.) tvåbukig muskel.
digeʹnesis el. digeneʹs (fr. gr.) könlig
fortplantning; mots. monogenesis.
digerenʹtia [-tsia] (lat.) fördelande, upplösande
läkemedel; digereʹra smälta maten; kem.
smälta i svag värme; digestiʹbel smältbar;
digestioʹn matsmältning; kem. smältning i
svag värme; digestiʹv som befordrar
matsmältningen.
diggʹer [digg2] (eng.) (guld)grävare.
digitaʹl (fr. lat.) som har avseende på fingrarna;
digitaliʹn hjärtstärkande gift, som utvinnes
av fingerborgsblomman; Digitaʹlis
purpurʹea fingerborgsblomman; digitigraʹd
Zzo. tågångare; mots. plantigrad; digitoxiʹn
starkt gift i digitalin; digʹitus (lat.) finger;
rom. längdmått = 1,85 cm.
digniteʹt [-ngn-] (fr. lat.) värdighet; ämbete
(inom kat. kyrkan); mat. produkten av ett
antal lika faktorer (t.ex. axa=2?; andra
digniteten av a); dignitäʹr överhetsperson;
innehavare av högt kyrkligt ämbete.
digraʹf (fr. gr. ”dubbeltecken”) två bokstäver,
som tillsammans betecknar ett ljud (t.ex.
h =f).
digredeʹra (fr. lat.) företaga en digression;
digressioʹn avvikelse från ämnet; astr.
planeterna Merkuriusʹ o. Venus” avstånd från
solen sett från jorden.
Digyʹnia (fr. gr.) bot. ordning i Linnés
sexualsystem, som omfattar blommor med två stift.
diʹi majoʹrum genʹtium [-tsi-] (lat.)
övergudar; dii minoʹrum gentium undergudar.
dijamʹb (fr. gr.) dubbeljamb (––).
dijudiceʹra (%r. lat.) döma, avgöra.
diʹkafett fett från kärnan av Irvinʹgia
gaboneʹnsis (användes till tvål- o.
ljustillverkning).
dikasteʹrion (gr.) överdomstol.
diʹke (gr.) rättvisa; rättvisans gudinna;
dikearkiʹ statsform, som grundar sig på lag o.
rätt.
dikefaʹl (fr. gr.) med två huvuden; jfr dicefalus.
dikeʹrion (gr. ”dubbelhorn”) tvåarmad
ljusstake, som i den gr.-kat. kyrkan
symboliserar Kristi två naturer.
dikliʹna växter (fr. gr.) fanerogamer med
enkönade blommor.
dikogami” (fr. gr. ”tvegifte”) bot. oliktidig
utveckling av en blommas ståndare o.
pistiller.
dikotomi se dichotomi.
dikotyledoʹner (fr. gr.) bot. tvåhjärtbladiga
växter.
dikroisʹm (fr. gr.) egenskapen hos vissa
kristaller att bilda tvåfärgat spektrum;
dikromaʹtisk tvåfärgad; dikromatopsiʹ =
dalto
diminutiv
nism; dikroskoʹp [-åp] instrument för
undersökning av dikroism.
dikrotiʹ el. dikrotis m (fr. gr.) puls, som slår
dubbla slag.
dikt (fr. ty.) tätt intill; dikta täta, kalfatra.
diktafoʹn [-ån] (fr. lat.-gr.) fonograf, som kan
upptaga telefonsamtal, brevdiktat o.d.;
diktaʹmen . förestavning, föreskrift; diktaʹt
diktamen; påbud; diktaʹtor ämbetsman i
det gamla Rom, som för kortare tid fick
oinskränkt makt, då staten var i fara;
envåldshärskare; diktatoʹrisk envålds-,
egenmäktig; diktatuʹr diktators makt o. ämbete;
dikteʹra uppläsa för nedskrivning;
föreskriva; diktioʹn uttal; framsägningssätt.
dilapsioʹn (fr. lat.) förvittring.
dilataʹbel (fr. lat.) som kan utvidgas;
dilatabiliteʹt tänjbarhet; dilatatioʹn
utvidgning; dilateʹra utvidga, tänja; dilatomeʹter
apparat för mätning av vätskors utvidgning
vid uppvärmning.
dilatioʹn (fr. lat.) uppskov, anstånd;
dilatoʹrisk uppskjutande, förhalande;
dilatoʹrium anståndsbevillning.
dilemma (gr.) förlägenhet, knipa; kinkigt
val; log. två möjligheter, som ömsesidigt
utesluter varandra.
dilettanʹt (fr. it.) person, som sysslar med
konst el. vetenskap för nöjes skull; klåpare;
dilettanteri” el. dilettantisʹm medelmåttig
konstnärlig el. vetenskaplig verksamhet.
diligenʹs [-sjangs] (fr. fra.) rese- o. postvagn;
diligenʹtia [-tsia] (lat.) flit, omsorg;
snabbhet, brådska.
dilogiʹ (fr. gr. ”dubbelord”) tvetydighet,
dubbelmening; diloʹgisk tvetydig.
diluʹdium (lat.) mus. mellanspel; jfr preludium
o. postludium.
diluenʹdo (it.) mus. (med) bortdöende (ton).
diluenʹtia [-tsia] (lat.) med. blodförtunnande
läkemedel; dilueʹra förtunna; dilutioʹn
förtunnande.
diluviaʹl, diluviaʹnsk (fr. lat.) från
syndafloden; diluvʹium översvämning,
syndaflod; geol. första perioden i kvartärtiden, då
isen smälte bort efter istiden; avlagringar
från denna period.
dim. förk. för diminuendo.
dime [dim) (fra.) tionde.
diʹme [dajm] amer. silvermynt = 10 cents.
dimensioʹn (fr. lat.) mat. utsträckning i
rummet (en kropp har tre dimensioner: längd,
bredd o. höjd); mått, storlek, omfång.
diʹmeter (fr. gr.) tvåfotad vers; vers med två
dubbelfötter.
diminuenʹdo (it.) mus. avtagande i tonstyrka;
diminueʹra (fr. lat.) minska, förringa;
diminutioʹn förminskning; diminutiʹv el.
deminutiʹv förminskande; förminskningsord
(bildas genom särskild avledningsändelse).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
