Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - C - contra bonos mores ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
contra bonos mores
conʹtra bonʹos moʹres (lat.) mot goda seder.
contracʹtio veʹnae [-tsio-] (lat. ”åderns
sammandragning”) en vätskestråles
sammandragning strax utanför
utströmningsöppningen.
contradicʹtio in adjecʹto [-dikktsio-] (lat.
”motsägelse i tilläggsordet”)
självmotsägande uttryck.
conʹtra leʹ gem (lat.) mot lagen.
contralʹto (it.) mus. altstämman.
conʹtra natuʹram (lat.) mot naturen,
naturvidrigt.
conʹtra ratioʹnem [-ratsiå-] (lat.) mot
förnuftet, förnuftsvidrigt.
contraʹt social” [kångtra såsiall] (fra.)
”samhällsfördraget”, titel på ett arbete av
Rousseau.
conʹtra vim non valʹet juʹs (lat.) mot makt
förmår rätt ingenting.
contre [kångtr] (fra.) emot (i
sammansättningar).
contrebanʹde [kångtrabangd] (fra.)
kontraband.
contrecouʹp [kångtrako] (fra.) återstöt;
återverkan.
contre-escarʹpe [kångträskarp] (fra.) yttre
sluttningen av en fästningsvall.
contrefoʹrt [kångtrafår] (fra.)strävpelare;
sidogren av en bergsträcka.
contretemʹps [kångtratang] (fra.) motgång;
mus. rubbning i takten.
con tristezzʹa [-tsa] (it.) mus. vemodigt.
contriʹtio corʹdis [-tsio-] (lat.) hjärtats
förkrosselse.
contuberʹnium (lat.) tältlag; äktenskap mellan
två slavar el. mellan en fri o. en slav.
contumaʹcia (lat. ”tredska”) uteblivande från
inställelse vid domstol; jfr in contumaciam.
contuʹsus (lat.) krossad (på recept).
con variazioʹni [-tsiå-] (it.) mus. med
variationer.
converʹsi (lat. ”de omvända”) icke prästvigda
munkar; lekmannabröder; converʹsio
omvändelse.
convictorium se konviktorium.
con vigoʹre [-å-] (it.) mus. med kraft.
con vivezzʹa [-tsa] (it.) mus. med livlighet.
conviʹvium (lat.) gästabud, gille.
con zeʹlo (it.) mus. med iver.
coperʹto (it.) mus. dämpat (om pukor).
copʹyhold [kåppihåold] (eng.) skattefrälse.
copʹyright [kåppirajt] (eng.) förlagsrätt.
copʹywriter |[|kåppirajta] (eng.) reklamman
som skriver annonstexter m. m.
coqʹue [kåkkve] (lat.) koka! (på recept).
coquiʹlle [kåkij] (fra.) musselskal; fin ragu
anrättad i musselskal; tackjärnsform, kokil.
cor” [kår] (lat.) hjärta; c. adipoʹsum
fetthjärta; c. boviʹinum ”oxhjärta”, sjukligt
förstorat hjärta.
corpus delicti
cor [kår] (fra.) mus. horn; c. anglaiʹs [angglä]
eng. horn; c. de chassʹe [da sjass] jakthorn.
coʹram [-å-] (lat.) i närvaro av; c. notaʹrio et
tesʹtibus i notariens o. vittnens närvaro;
c. popʹulo inför folket.
cord [kåd] eng. kyprat bomullstyg el.
blandtyg av bomull o. ylle; vävstommen i ett
bildäck.
corʹda [-å-] (it.) sträng; corde [kårrd] (fra.)
sträng; c. å vidʹe [vidd] med lös sträng.
cordiʹt (fr. eng.) ett röksvagt krut.
cordon” bleu [kårdång blö] (fra.)
helgeandsriddarnas blå band; mästerkock.
corʹium (lat.) läderhuden.
cornamuʹsa (it.) säckpipa.
corʹnea (lat.) ögats hornhinna; corneiʹtis
hornhinneinflammation.
coʹrned beeʹf [kånd bif] (eng.) saltat oxkött i
konservförpackning.
coʹrner [kåna] (eng. ”hörn”) massuppköp av
varor el. värdepapper i syfte att gehärska
marknaden; sammanslutning av affärsmän,
som gör c.
corneʹt [kårnä] (fra.), cornettʹo (it.) se kornett.
coʹrnflakes [kånflejks, sv. utt. kårn-] (eng.)
(rostade) majsflingor.
corʹno (it.) mus. horn; c. di bassettʹo
bassetthorn; c. di caccʹia [kattja] jakthorn.
corʹnu cerʹvi (lat.) hjorthorn; cornuʹtus
”behornad”, förr om nybakad (behornad)
student; hornslut.
coroʹna [-å-] (lat.) krans, krona; lysande ring
kring månen vid total solförmörkelse; c.
boreaʹlis stjärnbilden Norra Kronan;
norrsken; c. ciʹvica medborgarkronan (gavs i
det forna Rom åt den som räddat en
medborgares liv); c. clericaʹlis = tonsur; c.
muraʹlis hederstecken åt den som vid en stads
belägring först stormat stadsmuren; c.
triumphaʹlis [-fa-] lagerkrans av guld (för
förtjänstfulla fältherregärningar).
corʹoner [kårrana] (eng.) likbesiktningsman.
corʹonet [kårranit] (eng.) mindre krona, som
får bäras av högadeln.
corʹpora pl. av corpus.
corporaʹle (lat.) i kat. kyrkan den altarduk på
vilken kalken o. hostian ställs under
välsignelsen.
corps [kår] (fra.) kropp, se kår; c. consulaiʹre
[kångsylär] samtliga utländska konsuler i ett
land; c. de logiʹs [da låsji] ett slotts el.
herrgårds huvudbyggnad; c. diplomatiquʹe
[diplåmatikk] samtliga främmande
beskickningar i ett land.
corʹpus (pl. corpora) (lat.) kropp;
boktryckarstil; fylligt vin; c. alienum främmande
kropp; c. cavernoʹsum svampartad, erektil
vävnad; C. Chrisʹti Kristi lekamens fest;
c. delicʹti yttre omständigheter vid ett
brott; verktyg, som använts vid ett brott;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
