Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A - approximera ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
approximatiʹv [äv. -åkkʹs-] ungefärlig;
approximeʹra uppskatta.
appuiʹ (fra.) mil. stödjepunkt.
appunʹto (it.) = appoint.
à prenʹdre [prangdr] (fra.) (till) att taga.
après la lettre [apräʹ la lättr] (fra. ”efter
bokstaven”) avtryck av kopparstick o. d., som
tages sedan plattan fått inskrift o. signatur;
jfr avant la lettre.
après nous le déluge [apräʹ no lö delyʹsj]
(fra.) ”efter oss syndafloden”, det gör
detsamma vad som händer efter vår död.
a (priʹma) visʹta (it.) vid första påseendet; mus.
från bladet.
a prioʹri [-o- el. -å-] (lat. ”från det tidigare”)
fil. på förhand, oberoende av erfarenheten;
mots. a posteriori; aprioʹrisk oberoende av
erfarenheten.
à prix fixe [a pri fikks] (fra.) till bestämt pris.
à propoʹs [apråpå] (fra.) el. försv. apropåʹ i
rätta ögonblicket; oväntat; på tal om; (även)
aktuell fråga, händelse.
apsiʹder el. absiʹder (fr. gr.) en planetbanas två
yttersta punkter, aphelium o. perihelium.
apteʹra (fr. lat.) av-, an-, tillpassa.
aptiʹt (fr. fra.) matlust.
a punʹto (it.) till punkt o. pricka; a punto
d’arco mus. med stråkspetsen.
apyrexiʹ (fr. gr.) feberfrihet mellan två
feberanfall.
apyʹrisk (fr. gr.) eldfast.
aqʹua [akva] (lat.) vatten; a. destillaʹta
destillerat vatten; a. vitae se akvavit.
aqʹuae et iʹgni interdicʹtus (lat.) förvägrad
vatten o. eld, fredlös.
à quatre mains [akattrəmängʹ] (fra.) mus. för
fyra händer; à quatre voix [-voaʹ] mus. för
fyra stämmor.
aqʹuila [-kvi-] (lat.) örn; stjärnbilden Örnen.
aqʹuilo [-kvi-] (lat.) nordanvinden.
à quoi bon [akoabångʹ] (fra.) till vad nytta.
ar ytmått = 100 m².
Ar kem. tecknet för argon.
aʹra (lat.) altare; stjärnbild på s. stjärnhimlen.
arabesʹk (fr. it.) linje- o. bladornament,
ursprungligen utbildat av araberna.
araʹbiska siffror våra vanliga siffror.
arʹachisolja jordnötsolja.
arachnoiʹdea [-k-] (gr.) anat. hjärnans
spindelvävshinna; araknologiʹ läran om
spindlarna.
arameʹiska semitisk dialekt i Palestina.
arʹbiter (lat.) skiljedomare; a. bibenʹdi
dryckesledare; a. elegantiaʹrum [-tsia-]
smakråd; modekung; arbitraʹge [-asj] (fra.)
skiljedomares utslag; (affärstransaktioner med
utnyttjande av) skillnaden mellan kurserna
för en o. samma valuta på olika
noteringsplatser; arbitʹrium (lat.) skiljedom;
gottfinnande; arbiträʹr godtycklig.
arboreʹtum (lat.) träd- o. buskplantering för
vetenskapligt ändamål.
arʹbor viʹtae (lat.) livsträdet; anat. den trädlika
märgen i lilla hjärnan.
arcaʹna (lat.) hemligheter; (alkemisternas)
läkemedel; a. coelesʹtia hummelska hemligheter
(ett verk av Swedenborg); arcaʹnum
hemlighet; jfr arkanum.
arcaʹto (it.) = arco.
arc de triomʹphe [ark də triångf] (fra.)
triumfbåge.
arʹco (it.) båge; arco el. coll’ arco mus. tecken
att använda stråken efter ett pizzicato.
arʹcus (lat.) båge, valv.
ardenʹte (it.) mus. glödande.
ardiʹti (it.) stöttrupper; ardiʹto (it.) mus. käckt,
raskt.
aʹrea (lat.) yta; areaʹl ytvidd.
areflexiʹ (fr. lat.) uteblivande av reflexer.
areʹna (lat. ”sand”) den sandbeströdda scenen
på en rom. cirkus el. amfiteater; skådeplats,
skådebana.
areomeʹter (fr. gr.) sänkvåg, apparat för
mätning av vätskors specifika vikt.
areopaʹg (fr. gr.) sträng, opartisk domstol i
antikens Aten; även i överförd bet.
à revoir [a rəvoaʹr] (fra.) till nytt genomseende.
argenʹtum (lat.) silver.
argoʹn [-ån] ett gasformigt grundämne.
argoʹt [-gå] (fra.) förbrytarspråk; yrkesspråk;
jfr jargong o. slang.
argumenʹt (fr. lat.) bevis(grund), inlägg,
inpass; argumentatioʹn bevisföring;
argumenteʹra leda i bevis; argumenʹtum ad
homʹinem (lat.) bevisgrund avpassad efter
motståndarens fattningsförmåga;
argumentum ad rem verkligt bevis.
arʹgusögon vaksamma ögon (efter den gr.
sagofiguren Argos, vilken hade 100 ögon).
argyriʹ (fr. gr.) mörkfärgning av huden
(genom arbete med silverpreparat);
argyrokratiʹ penningvälde; argyromaniʹ sjuklig
girighet.
aʹria (it.) (lyriskt) sångsolo i opera el. oratorium.
ariadʹnetråd ledtråd ur svårigheter.
ariaʹn anhängare av arianism; arianisʹm rel.
fornkristen lära avvikande från rom.-kat.
kyrkan.
ariʹd (fr. lat.) torr, ofruktbar.
aʹrier gemensamt namn på folk av
indoeuropeisk stam; i Tyskland under nazismen
namn på icke-judisk europé.
ariettʹa (it.) liten aria; arioʹso [-åså] liten
melodisk sats i recitativ.
aʹrisk indoeuropeisk; icke-judisk.
aristofaʹnisk bitande kvick (som den gr.
lustspelsförfattaren Aristofanes).
aristokraʹt (fr. gr.) medlem av överklassen el.
adeln; (även) person som höjer sig över
mängden; aristokratiʹ överklass;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
