Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.8
NEW-TORK.
fiska, när jagttiden var förbi i högländerna och i skogarna inne
i landet. Den första hvita man, som man vet hafva varit på
detta ställe, var en florentinare Venazzani, hvilken var i franska
regeringens tjenst och skall hafva varit här 1514. År 1607
kom Henry Hudson, som hade berest dessa farvatten upprepade
gånger under sitt sökande efter en nordlig sjöväg till Indien,
in i bugten vid New-York, och från hans besök der’börjar först
beröringen med europeisk civilisation. Indianerna förvånades’
vid den ovanliga åsynen af det stora skeppet. De trodde, att
det var ett besök af den store anden, oöh höfdingarna gingo
ombord i sina bästa prydnader; man samlades på kusten,
de hvita männen bjödo på starka drycker, hvilka gjorde alla
glada och lyckliga, och stället fick sitt namn efter detta möte,
"Manhattan", d. v. s. der alla blefvo druckna. Märkvärdigt nog
anknyter sig till detta möte samma sägen om afstående af så
mycket land, som kunde omfattas af en oxhud, hvilken vi känna
från fenicierna vid Carthago och nordboerna i Bretland.
Hudson undersökte den norra strömmen, som efter honom blef
kallad Hudson-floden; men sedan han gått så långt upp som till
Albany, vände han om och for tillbaka till Europa. Han var
i det holländska ostindiska kompaniets tjenst, och hans
gynnsamma berättelse om det sköna land, han funnit, ledde derhän,
att man 1614 utrustade en expedition af två skepp under
kaptenerna Adrian Block och Hendrick Christiaanse. Desse
grundlade här det första nybygget; fyra små hus och en skans, det
var New-York för omkring tvåhundrafemtio år sedan.
Etablissementet anlades endast för att bedrifva pelshandel; dess namn
blef New-Amsterdam.
Som kändt är blef kolonien ett tvedrägtsäpple mellan
Holland och England. En engelsk flotta eröfrade den 1664, och
efter hertigen af York, åt hvilken Carl den andre hade skänkt
landet, blef New-Amsterdam kalladt New-York. En holländsk
eskader återtog platsen nio år senare, men kort tid derefter kom
den ånyo under engelskt herravälde. Under denna tid tillväxte
staden alltjemt i betydenhet. Redan 1656 under den holländska
perioden hade staden blifvit utlagd i gator och räknade då 120
hus och 1,000 invånare. 1683 valdes stadens första
municipal-församling, och landet indelades i grefskapet Hertigen af York
. besteg tronen såsom Jakob den andre, men hans styrelse gagnade
icke staden synnerligt. Han förbjöd anläggande af ett boktryckeri
i kolonien, och fastän guvernören Dongan var en human och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
