Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - England - Ur prologen till Canterbury Tales
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
149
Att under natten till hotellet kom
En svärm af tjugunio gäster, som
Tillfälligtvis kamrater blifvit alla,
Och nu till Canterbury de skulle valla.
Besynnerliga menskor voro de;
Men stall och kamrar kunde plats dem ge,
Och bättre plägning får ej heller mången.
Dock knappast solen var till hvila gången,
Förr’n jag med alla hade språkat, jag,
Såsom "den der mig slöt till deras lag,
Och morgonen derpå jag ville vara
I rattan tid beredd att med dem fara.
Men då jag nu har både rum och tid,
Förr’n min berättelse med kraft tar vid,
Så synes det mig passa godt i stycke,
Om hvar och en att säga från mitt tycke,
Så som jag honom fann på detta tåg
Först hvem han var, hans rang, hög eller låg,
Så i hvad drägt han reste bort från staden, —
Och med en riddare jag börjar raden.
Der var en riddare, en hedersman,
Som från den tid, då sporrarne han vann
Och drog i fält, för ridderskapets ära,
För sanning, frihet sågs sitt vapen bära.
Högst ansedd i sin furstes här han var,
Och ströfvat kring ban hade som en karl
I kristna länder och bland hednaskaror
Och rykte skördat under många faror.
Med var han vid Alexandrias fall,
Och uti Preussen framför hjeltar all’
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
