Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rom - Juvenalis’ tredje satir
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
47
Skulle väl kunna en björn eller sjökalf väcka ur
sömnen.
Kallar tjensten, så tar den rike sin väg ofvan hopen,
Vikande bort der han förs på liburniska bärares
axlar,
Medan han läser och skrifver i hast eller tar sig en
tupplur:
Bärstoln alstrar nämligen sömn, när fönstret är slutet.
Ändock hinner han förr; oss hindrar den böljande
hopen
Under vår fart. Den trängande massan mig
klämmer på låren,
Här af en arm jag får mig en knuff och der af en
jernstång,
En med en bjelke i skallen mig slår, en ann’ med
ett vinfat.
Vadorna drypa af smuts, utaf gräsliga fötter jag
ständigt
Trampas, och — aj! — i min tå, der sitter en
krigares skospik.
Ser du, hur röken hvirflar i sky? Der firas en
picknick.
Hundrade gäster! En hvar af sitt bärkök följes i
spåren.
Corbulo bure väl knappt den mängd ofantliga kittlar,
Saker och ting på sin hals, som med upprätt nacke
den stackars
Pysen till slaf; när han går, kringfladdrar lågan för
vinden.
Tunikan, lagad helt nyss, går i kras. An nickar
ett granträd,
Fördt på en lastvagn fram, än åter der kommer en fura,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
