- Project Runeberg -  Sveriges Nationalförmögenhet, dess storhet och tillväxt /
59

(1890) [MARC] [MARC] [MARC] Author: Pontus Fahlbeck
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SVENSKA. NATIONALFÖRMÖGENHETENS RELATIVA STORLEK. 59

förmögenheten och dess storlek. Förmögenheten är blott
den ena af de båda faktorer, som härvidlag bestämma öfver
rikedom eller fattigdom. Den andra är arbetet d. v. s. det
arbetande folket sjelft. Samma förmögenhet kan tänkas i
ett folks hand gifva ett resultat, i ett annat folks ett annat.
Det fullständiga svaret på frågan om uationel rikedom och
dess motsats kan alltså endast fås genom att betrakta den
nationela produktionens årsafkastning jemte
nationalförmögenheten. Dock gifver redan studiet af den senare ett

O o

fullt tillräckligt stöd för omdömet om folkförmögenhetens
relativa storlek.

Efter förutskickande af dessa anmärkningar öfvergå vi
till den föreliggande frågan, huruvida den svenska
nationalförmögenheten bör anses stor eller liten, och nämna
dervid genast att här icke kan ifrågakomma mer än följande
tvänne sätt att besvara densamma. Det ena består uti en
’analys af nationalförmögenheten med afseende på dess
beståndsdelar och dessas inbördes förhållande till hvarandra;
det andra är en jemförelse med andra folks förmögenhet.
Rätteligen är en kombination af de båda metoderna bäst
egnad att gifva det äskade svaret; för framställningens skull
tillämpa vi dock hvardera för sig.

Den först angifna utvägen att ernå ett omdöme 0111
nationalförmögenhetens relativa storlek består uti en jemförelse
mellan dess delar med afseende på slag och storlek samt
grundar sig på det sakförhållandet, att värdeföremålen äga
olika ekonomisk dignitet. Reducerade till penningens
gemensamma mått synes ingen annan olikhet förefinnas mellan dem
än den rent qvantitativa. En värdepost är större än en annan,
men i öfrigt värde som värde. För privatekonomien är det
vanligen äfven så; i den enskildes hand äro värdeföremålen
lika goda, blott de i penningar utgöra samma storheter. Det
är för den enskilde temligen likgiltigt, om hans förmögenhet
utgöres af 100,000 kr. i guld eller i jord eller i hus eller i
konstsaker, förutsatt naturligen att den icke blott till
namnet utan äfven i verkligheten (vid realisation) utgör denna
summa. För honom står nemligen i regeln utvägen öppen
att utbyta det. ena värdeföremålet mot andra och derigenom

O

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:52:39 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fpsvformog/0065.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free